Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Heterogena jämviktssystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIANS TILLSTÅNDSFÖRÄNDRINGAR. HETEROGENA JÄMVIKTSSYSTEM. 681
likaså avkyles den, om den hastigt får utvidga sig (det är t. ex. ingen risk att sätta handen
framför en ångstråle, som hastigt vidgat sig).
För att återgå till de heterogena jämviktssystemen är det, med hänsyn dels till Le
Chateliers princip och dels till att temperatur- och tryckdifferenser alltid utjämnas,
om de få tid på sig, uppenbart, att jämvikten blir allsidig, så att
alla delar av ett heterogent j ä m v i k t s s y s t e m måste
äga samma tryck och samma temperatur.
För att i termiskt hänseende känneteckna ett jämviktstillstånd måste man
således angiva:
antalet komponenter (d. v. s. antalet kemiskt olikartade ämnen) ävensom för
varje komponent antalet faser och deras art (fast, flytande, gasformig, kristallsystem),
den för alla faserna gemensamma temperaturen,
det för alla systemets delar gemensamma tryck under vilket systemet står.
Däremot har erfarenheten, som vi i följande paragrafer skola se, givit vid handen,
att den mängd, vari varje fas ingår, har intet inflytande på
j ä m v i k t e n. Likaså spelar det ingen roll hur faserna äro i rummet ordnade i
förhållande till varandra. Exempelvis har det ingen betydelse var i en smälta kristallerna
äro placerade. Och vid ett system av flera faser spelar det ej heller någon roll vilka av
två faser som skiljas åt av en tredje. Jämvikt råder alltid inom varje fas och mellan
varje par av faser.
Införandet av dessa begrepp, heterogent jämviktssystem och fas, och därtill knutna
föreställningar har visat sig synnerligen fruktbärande, ty de möjliggöra en mera
allmängiltig formulering av den mängd olika erfarenheter som gälla dylika företeelser.
Erfarenheterna från ett område (t. ex. gas—flytande) ha visat sig motsvaras av liknande
erfarenheter på ett annat område (t. ex. fast—flytande). Man har med andra ord kunnat
av vissa upptäckter och erfarenheter på ett område låta sig leda till nya upptäckter
på andra områden. En dylik dubbelsidighet eller dualitet i den vetenskapliga
uppfattningen har man även användning för inom andra vetenskapsgrenar; exempelvis
motsvara elektriska och magnetiska fenomen varandra så troget, att man mot varje sats
inom elektricitetsläran kan uppställa en motsvarande sats inom läran om de magnetiska
fenomenen. ,
Överkylning. Återfrysning, Sedan gammalt har man gjort iakttagelser som
bekräfta den nyss uttalade satsen om heterogen jämvikt. En av dessa iakttagelser gäller
vätskors överkylning, för första gången iakttagen av Fahrenheit 1721 och av honom
skildrad på följande sätt:
»En glaskula med ungefär 1 tums genomskärning evakuerades och fylldes ungefär
till hälften med regnvatten, varefter jag, den 2 mars 1721, utsatte den i kölden.
Lufttemperaturen var enligt en bredvidsittande termometer 15 grader (d. v. s. ■—9.4° C).
Efter en timmes förlopp fann jag vattnet i kulan fortfarande flytande och trodde att
vattnet inte tillräckligt genomträngts av kölden, för att emellertid avlägsna varje tvivel
lät jag kulan stå ute hela natten i det fria. Följande dag, den 3 mars, tidigt på morgonen
kl. 5 fann jag vattnet fortfarande flytande, men termometern visade samma
temperatur, och detta oförutsedda fenomen tillskrev jag nu frånvaron av luft. För att pröva
riktigheten av denna förklaring avbröt jag spetsen, så att luft åter kunde komma
in i kulan; när detta skett, genomdrogs hela vattenmassan ytterst hastigt av tunna
ishinnor.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
