Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Kokning och ångbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
684
VÄRMET.
nomiska mening Papin först avsåg. Ur fysikalisk-teknisk synpunkt har den däremot
varit så mycket värdefullare.
Uti fig. 605 återgiva vi Papins egen illustration av grytan. B är själva grytan
och CC dess bägge handtag eller »öron». O är grytans lock, vilket hålles hårt
fastskru-vat mot grytan medelst de i bygeln DEED sittande skruvarna EF. I locket sitter ett hål,,
som kan stängas av den i figuren illa tecknade pluggliknande ventilen HPOOH. I
bygelns tvärstycke EE sitter ett utsprång QL, från
vilket den rörliga hävarmen LM utgår och vilar
mot ventilen. Genom den flyttbara tyngden T
vid M kan hävarmens tryck mot ventilen
regleras. Genom denna reglering av trycket avsåg
Papin att reglera födans kokning, utan att man
skulle behöva öppna locket för att liksom vid
en vanlig gryta övertyga sig om att födan
uppnått avsedd konsistens. Upphettningen skulle
drivas så långt, att vattenångan förmådde pressa
upp ventilen, så att ånga strömmade ut. Det
visade sig, att temperaturen hos den kokande
massan steg ju högre trycket blev och att man
genom att flytta på säkerhetsventilens motvikt
således kunde reglera kokpunkten..
Papin förfogade visserligen icke över någon
termometer, när han konstaterade detta, men
han bedömde temperaturen på så sätt, att
han hällde litet vatten i en fördjupning i
grytans lock och iakttog den tid det tog för
detta vatten att helt koka bort. Ju längre
Papin flyttade ut motvikten på
säkerhetsventilen desto snabbare kokade vattnet bort ur
lockets fördjupning. Man kan således anse, att
Papin varit den förste som studerat
sambandet mellan en vätskas
kokpunkt och dess ångas tryck, om
också ofullkomligheten i hans
temperaturmätning avhöll honom från att närmare utforska
detta.
Mättade ångor. Det blev de Luc
förbehållet att utreda förloppet i Papins gryta ur
rent fysikalisk synpunkt. Uti sitt för baro-
metrisk höjdmätning grundläggande, år 1772 utgivna arbete Recherches sur les
Modi-fications de l’Atmosphère behandlar han även frågan om betydelsen av luftens innehåll
av vattenånga, och genom införandet av begreppet ångors mättningstryck ger han
nyckeln till behandlingen av det heterogena jämviktssystem som i ett slutet rum,
sådant som Papins gryta, bildas av vatten och vattenånga.
Låt oss för att klargöra detta betrakta förhållandena i Papins gryta, vilken vi tänka
oss utrustad såväl med en termometer för bestämning av ångans temperatur som
Fig. 605. Papins gryta med
säkerhetsventilen H och dess hävarmsanordning LM.
Efter Papin (1681).
Fig. 606. Nutida säkerhetsventil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
