Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Gasers tillståndsförändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
694
VÄRMET.
Därmed var tron på gasernas undantagsställning fullständigt rubbad. Ångor och
gaser måste vara samma sak, endast tryck och temperatur göra att de synas olika.
Faraday lyckades så småningom (1845) förtäta alla gaser utom sex, nämligen väte,
syre, kväve, koloxid, kvävoxid och sumpgas. Dessa sex gaser ansåg man länge utgöra
ett undantag; man kallade dem permanenta gaser för att antyda att de ständigt förbli
gaser. Först långt senare lyckades man ävenledes förvandla dem till vätska. Den metod
Faraday använde var en modifikation av la Tours uti fig. 612. Uti den ena, tillsmälta
ändan (b i fig. 612) av ett glasrör införde Faraday de kemikalier, varav gasen genom
av upphettning framkallad kemisk reaktion utvecklades. I den andra omböjda
ändan (a) infördes dessutom ett kapillärrör, varpå det hela tillsmältes. Kapillärröret,
som tjänstgjorde som manometer, hade ena ändan tillsmält och var försett med en
gradering. Medelst en kvicksilverdroppe avspärrades i detsamma en viss mängd luft,
röret avsmalnade dessutom mot den tillsmälta ändan, så att vätskedroppen, allt
under det trycket genom gasutvecklingen steg i behållaren, tvingade in luften i
allt mindre och mindre volym; av kvicksilverdroppens ställning kunde Faraday i
anslutning till Boyles lag beräkna gastrycket. Genom att man samtidigt som
gasutvecklingen äger rum nedför glasbehållarens manometerförsedda ända i köldblandning sker
förtätningen automatiskt, varvid den utvecklade gasens tryck underlättar processen.
Genom dessa Faradays undersökningar vidgades kännedomen om tryckets
betydelse för kondenseringen i hög grad. Även Regnault bidrog till undersökningarna
rörande tryckets inverkan på gaserna, varvid han arbetade med tryck upp till 20 atm.
Natterer utsträckte försöken ända till 2 790 atm. och lyckades med hjälp av en sinnrik
kompressionspump framställa stora mängder flytande kolsyra.
Gasers kritiska tillstånd. År 1861 publicerade skotten Thomas Andrews (1813—
1886) ett kort meddelande rörande sina försök att förtäta de sex permanenta gaserna, som
dittills motstått alla försök. Härvid åstadkom Andrews, så som han närmare angiver i en
avhandling från 1869, på ett förbluffande enkelt sätt tryck upp till 500 atmosfärer genom
att använda kapillärrör som gasbehållare. Med ett tvärsnitt av % kvmm och en tryck-
Fig. 613. Andrews’ apparat för gasers sammantryckning i kapillärrör. a) Anordning vid
kapillärrörets fyllande och gasens fullkomliga avspärrning. 6) kapillärrörets infattning i vätskebehållare med
skruv för tryckets reglering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
