Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Kolloider och dispersa system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
720
VÄRMET.
till vilken han satte fosfor, som lösts i eter eller kolsvavla. Därvid erhöll han mer eller
mindre grumliga lösningar, stundom purpurröda, stundom violetta eller blåa, och i dessa
åstadkoms färgningen av ytterst finfördelat metalliskt guld, som i månader kunde hålla
sig svävande i lösning, innan en mycket voluminös bottensats avsatte sig. Faraday
insåg, att här icke förelåg någon sorts mekanisk finfördelning av guldet, utan att den var av
molekylär natur; han frågar sig uttryckligen, om icke bottensatsen bestod av en lucker
samling guldmolekyler, varigenom dess volym kunde bliva ända till tusenfalt större
än för samma mängd kompakt guld.
Den tyske kemisten G. Bredig framställde kolloidalt guld 1898 på så sätt, att han
mellan två guldtrådar bildade en ljusbåge medelst en likström, som vid 1 mm:s avstånd
mellan spetsarna var 4 å 5 ampere; denna ljusbåge fick bildas i vatten, varvid guldet
finfördelades och bildade med vattnet en blå eller blåviolett kolloid lösning. Endast om.
alkali tillsattes, kunde lösningen bliva purpurröd. Den svenske Nobelpristagaren The
Svedberg har använt en växelströmsljusbåge i stället för Bredigs likströmsljusbåge
till framställning av metaller i kolloid lösning.
Sådana ämnen som automatiskt upplösas i kolloidalt tillstånd särskilja sig från de
ämnen man på kemisk eller elektrisk väg fördela i kolloidalt tillstånd. Indunstar man
nämligen de förra, så kommer torrsubstansen åter att automatiskt upplösa sig, om nytt
lösningsmedel tillföres, medan de senares torrsubstans icke åter går att få i kolloid lösning.
Man kallar därför de senare för irreversibla kolloider (icke omvändbara kolloider). Med
hänsyn till att de egentligen äro olösliga i den vätska vari de genom kemisk eller elektrisk
energi tvingas i lösning kallas de även irresolubla kolloider (icke åter lösliga kolloider).
Man använder efter Grahams föredöme en del specialtermer för att känneteckna
kolloidala lösningar. Sålunda kallas en kolloidlösning i vatten för hydrosol, då
lösningsmedlet är alkohol däremot alkosol, och då lösningsmedlet är en organisk vätska använder
man generellt termen organosol.
I
Kolloidernas förekomst och betydelse. Alla levande organismer äro till stor del
uppbyggda av kollöider; cellerna, deras innehåll och väggar, blodserum och växtsafter
utgöras av kolloider. Blodets röda färgämne, hemoglobin, limmet som man kokar ur
benen och gummit som man tappar ur träden äro kolloider, likaså stärkelse och cellulosa.
De flesta textila produkter, såsom bomull, ull, silke och konstsilke, äro likaledes
sammansatta av kolloider. Åkerjordens kolloider binda och förmedla näringen till växternas
rotsystem.
Kolloiderna äro därför av en utomordentlig betydelse för naturens och människans
hushållning, och studiet av kolloiderna, som redan på Grahams tid utformats till en hel
kemisk disciplin, kolloidkemi, har fått den allra största betydelse för vetenskap och
industri. Inom den fysiologiska kemien, immunitetsforskningen, farmacien och den organiska
kemien har kolloidforskningen satt djupa spår. Inom textil- och färgningsindustrien,
keramiken, glasindustrien, cement- och kalkindustrien har man likaledes kommit till
viktiga resultat och klar insikt i många förut dunkla frågor tack vare kolloidkemien.
Klarmedel. Redan i urminnes tider har människan även på vardagslivets områden
förstått att utnyttja kolloidernas egenskaper utan att dock bilda sig en klar föreställning
om de fenomen som därvid uppträda.
Som exempel kunna vi nämna den urgamla metoden att klara av grumliga vätskor
genom tillsats av äggvita eller lim. Sedan urminnes tider har detta använts vid vintill-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
