Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Kolloider och dispersa system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIANS TILLSTÅNDSFÖRÄNDRINGAR. KOLLOIDER OCH DISPERSA SYSTEM. 721
verkning. Sedan vinet ef ter jäst och skall tappas på flaskor visar det ofta en grumlighet
som vanligen försvinner, om det får stå, varvid grumset avsätter sig som en bottensats,
från vilken man avskiljer vinet genom försiktig tömning, dekantering, av flaskan. Men
stundom försvinner icke grumligheten hur länge vinet än får stå. Man kan då avklara
vinet på så sätt, att man tillsätter en äggvita, varvid det i vinet svävande grumset hastigt
avsätter sig som bottensats.
Likaså är det en gammal konst inom matlagningen att framställa å la dauber i
fullständigt klart gelé. Den sky som härvid får stelna är i allmänhet grumlig men avklaras
med äggvita, innan den slås i å la daube-formen.
Klarmedel för kaffe i form av bitar av fiskskinn är en mera sentida uppfinning, som
i vårt land allmänt kommit i bruk. Även här är det frågan om att få de ytterst fina
kaffekorn som sväva omkring i kaffet att avsätta sig som bottensats, sump, innan kaffet skall
avnjutas. Detta går så till att man nedsläpper ett stycke »klarskinn» i kaffet, då
grumligheten som genom ett trollslag försvinner.
Suspensioner och emulsioner. Grumliga vätskor innehålla fint fördelade fasta
ämnen, vilka fritt sväva omkring i vätskan. Dylika framställas bl. a. ofta inom
läkekonsten och en mängd industrier på så sätt, att ämnen, vilka äro i vatten olösliga,
finfördelas och därpå röras ut i vatten, uppslammas, varvid erhålles en grumlig vätska, s. k.
suspension. En dylik suspension är mer eller mindre grumlig, beroende på ämnets färg
och beskaffenhet, öch bildar vanligen förr eller senare en tjock bottensats, men är
finfördelningen tillräckligt långt driven, så hålla sig de små uppslammade partiklarna
svävande i vattnet under lång tid. De grövre partiklarna avsätta sig däremot som en
bottensats, sediment. Denna sedimentering, som uteblir vid tillräckligt fin fördelning,
kan på konstlad väg utlösas genom klarmedel. Av största betydelse är tillsats av en
elektrolyt, varvid smådelarna bilda flockar, som ganska hastigt avsätta sig: lösningen
koagulerar.
De grova suspensionerna ha ingående studerats medelst potatisstärkelse
(kom-storlek 0.03—0.1 mm) och kvartsuppslamningar (0.1—0.2 mm). De visa inga utpräglade
egenskaper och koagulera ej vid elektrolyttillsats. De finare suspensionerna ha studerats
i form av vetemjöl och kvartsmjöl (kornstorlek O.ooi—O.oos mm) och visa utpräglad
koagulationsförmåga vid elektrolyttillsats, varuti de överensstämma med irreversibla
hydrosoler såsom metallkolloider, vilka ävenledes äro elektrolytkänsliga.
Man kan även finfördela ett flytande ämne i vatten genom kraftig omskakning av
en blandning av vätskan och vatten. En dylik finfördelad blandning av vätska i vätska
kallas emulsion. Är finfördelningen icke tillräckligt långt driven flyta vätskorna isär.
Så är exempelvis fallet med oskummad mjölk, som efter en tids stillastående avskiljer
grädden i form av ett på mjölken flytande lager. Liknande gräddbildning visar en
emulsion av olja i vatten, därest den icke tillräckligt finfördelats; äro oljedropparnas diameter
under ungefär 0.5 /.i, sker däremot icke någon gräddbildning.
Dispersa system. Suspensioner och emulsioner ha sedan urminnes tider spelat en
stor roll inom farmacien och en del yrken; genom kolloidforskningen ha de inordnats under
en mera allmän grupp blandningar av ämnen, som efter Wolfgang Ostwald fått
benämningen dispersa system. Ett disperst system består av en dispers fas, även kallad
inre fas, vilken finfördelats i ett dispersionsmedél, även kallat yttre fas.
Sålunda är rubinglaset ett disperst system, där både den dispersa fasen (guld) och
46—250164. Uppfinningarnas bok. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
