Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Fasta ämnen. Legeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIANS TILLSTÅNDSFÖRÄNDRINGAR. FASTA ÄMNEN. LEGERINGAR.
731
Fig. 635. Dilatometer för bestämning av stavars längdutvidgning.
Fasta ämnens utvidgning. Rörande fasta kroppars utvidgning vid olika
temperaturer hade man redan i samband med termometrars konstruktion gjort vissa
erfarenheter. Fig. 635 visar en äldre dilatometer, d. v. s. instrument för mätning av fasta
kroppars utvidgning. Stången A vilar på två stöd, och den ena ändan kan med skruven S
förskjutas, så att stången med sin andra ända just vilar mot hävarmen när visaren H2
pekar på skalans nollpunkt. Omgives stången A med exempelvis ett vattenbad, utvidgar
den sig och skjuter undan den kring 0 vridbara armen vars övre ända i sin tur vrider
visaren. Genom att hävarmarna lämpligt avpassas blir visarutslaget tillräckligt stort för
att tydligt återgiva stångens längdförändring. Uti fig. 635 utför övre ändan av H1 en 8
gånger så stor rörelse som
stångens A ända, medan
visarespetsen flyttar sig ungefär 15
gånger så mycket som ändan
på Hi, visarens förflyttning
blir därför 8 • 15 = 120 gånger
så stor som stångens
utvidgning.
Vid moderna mätningar
utnyttjar man
längdmätningsteknikens alla finesser.
Exempelvis införde fransmannen
Fizeau 1864 en optisk
inter-ferometer, varigenom man
med en utomordentlig
noggrannhet kan bestämma
längdändringen hos ett prov som är så kort att hela mätanordningen lätt låter sig
inneslutas i en behållare som kan nedsättas i bad av varje temperatur.
Vanligen utföras mätningarna relativt, d. v. s. genom jämförelse med
längdändringen hos en jämförelsekropp, ungefär på samma sätt som vid termostater o. dyl.
(se sid. 615). Genom att en gång för alla noggrant bestämma denna jämförelsekropps
längdutvidgning vid olika temperaturer kan man sedan omräkna de relativa mätvärdena
i absoluta. Vanligen användes kvartsglas som standard, dess utvidgning är nämligen
så liten, att man i allmänhet kan bortse från densamma. För geodetiska mätningar
användas trådar av den i utvidgningshänseende epokgörande metallegeringen invar
(36 % nickel, 0.5 % mangan, 0.5 % krom, resten järn) som standard.
Enligt moderna mätningar av Scheel och Hense (1914) samt Holborn och Henning
(1903) gälla följande samband mellan längden lt vid t° C och längden lo vid 0° C för
kvartsglas:
Temperaturområde
— 2537+ 100° . . . lt = l0 (1 + 0.000000362 t +0.00000000181 ^—0.0000000000340 ts)
+ 1007+ 1 000’ . . lt = l0 (1 + 0.00000055 /).
Även Jenaglas 1565 III är lämpligt som standard; enligt Scheel gäller för detta
glas:
07500’ . . . . lt = l0 (1 + 0.000003306 t + 0.0000000014574 t2).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
