Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Fasta ämnen. Legeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
732
VÄRMET.
För mindre noggranna räkningar kan man angiva en fast kropps längd lt ur dess
längd l0 medelst formeln
lt = l0 (1 + « f),
där a är den s. k. längdutvidgningskoefficienten.
Några ämnens längdutvidgningskoefficienter.
Järn (smides)............................................1.2 • 10-5
Stål.....................................................1.1 • io-5
Mässing..................................................1.9 • 10-5
Koppar...................................................1.7 • 10~5
Silver...................................................1.9 • 10-5
Platina..................................................0.9 • 10-5
Zink..................................................c:a 2 • 10"s
Tenn.....................................................2.7 • 10“5
Glas..................................................c:a 0.8 • 10-5
Kvarts................................................................ 0.039 • 10~5
Invar................................................................. 0.088 • 10-5
Vid järnkonstruktioner, såsom broar, järnvägsräls, fönster med järnbågar o. dyl.,
spelar järnets utvidgning en stor roll uti vårt land med dess avsevärda
temperaturväxlingar, och hänsyn härtill måste tagas, så att icke brott uppstår på grund av de väldiga
tryckkrafter, som härvid uppträda. Dessa tryckkrafter kunna också utnyttjas vids. k.
krymppassning av två föremål, då det ena fast skall omsluta det andra, exempelvis vid
fastsättning av en maskindel på en axel, en hjulring på hjulets trästomme m. m. Härvid
upphettas den omslutande delen, så att den i sitt utvidgade tillstånd lätt kan sättas på
sin plats; efter avsvalningen kommer den sedan att sitta fast med
avsevärd kraft.
Vid urkonstruktioner, särskilt vid pendel och oro, spelar
längdutvidgningen även en stor roll och medför att svängningstiden ändras
med temperaturen. För att förhindra detta använder man s. k.
kom-pensaüonspendél, d. v. s. en pendel sammansatt av två rader
metallstänger (se fig. 636), vilka under utvidgningen äro rörliga inbördes (i
pilarnas riktning), varigenom pendelns svängningstid utjämnas, så
att den blir oförändrad för två temperaturer och endast obetydligt
ändras mellan dessa två temperaturer. Även vid oron till fickur och
kronometrar kan man företaga en liknande kompensation. Genom
införandet av stållegeringen invar vid kronometrar och finare ur är dylik
kompensation dock numera överflödig, och man slipper att vid
kronometrar göra den rätt besvärliga temperatur korrektion, som förut var
nödvändig även vid kompenserad oro.
Gibbs fasregel. Studiet av egenskaperna hos sådana fasta
kroppar som erhållas genom sammansmältning av två eller flera ämnen är
av grundläggande teknisk betydelse, och härtill användas med förkärlek
smältdiagram. Särskilt för studiet av legeringar ha smältdiagrammen
visat sig vara av en för tekniken epokgörande betydelse. Strax före
Fig. 636.
Kom-pensationspendel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
