Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Värmets motoriska verkan - Termodynamikens tekniska genombrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
744
VÄRMET.
shillings reparation av maskinen eller hindra den arbeta en enda dag. Och jag är stolt
att kalla den Det mest förvånande Verk i hela världen.» Härefter tillägger han att det
för ringa kostnad kan länsa gruvor och förse städer med vatten obekymrat av
upp-f ordringshö j den.
Det är icke lätt att avgöra vad som är fri fantasi eller mogen erfarenhet i
Wor-cesters knappa beskrivningar, vilka ingalunda upplysa andra än möjligen honom själv
»om hur de skola utföras i praktiken». Det är dock förbluffande vad man, med god vilja,
kan finna av god överensstämmelse mellan Worcesters knappa beskrivning av den
dubbelverkande pumpen och den pump som Savery sedermera konstruerade. Man har till
och med velat göra troligt att Savery blott kopierat Worcester. Sålunda påstår den
till England överflyttade franske pastorn Désagulier, vilken var samtida med Savery,
att denne skulle inköpt alla tillgängliga exemplar av Worcesters Century of inventions
och uppbränt dem i avsikt att dölja varifrån han fått idén, men denna anekdot verkar
icke så särdeles övertygande.
Worcester erhöll 1663 patenträtt på sin beskrivning för sig och sina arvingar 90 år
framåt med böter av 5 pund sterling i timmen (!) för den som utnyttjade hans idé.
Worcesters änka dog 1681 utan att efterlämna arvingar. År 1698 fick Savery patenträtt
beviljad på sin pump.
Huygens’ atmosfäriska kolvmaskin. Med barocktidens trädgårdskonst och
vattenspel började mera krävande motortekniska problem att ställas på dagordningen,
och framför allt kom Le Nötres storartade anläggningar vid Ludvig XIV:s slott i
Versailles att verka eggande på samtidens mest framstående naturvetenskapliga forskare.
I Versailles ville man pumpa väldiga vattenmängder ur Seinen för att sedan i grova
vattenpelare låta det spela i bassänger, kolonnader och trappavsatser. Dragare voro
alltför besvärliga motorer till de pumpar som behövdes för detta storstilade projekt, och
så började man försöka finna maskinella möjligheter.
Ingen mindre än den store Huygens tog itu med detta problem, och han konstruerade
ett slags explosionsmotor, varvid som explosivt bränsle användes krut. Maskinen, som
Huygens närmare beskrev uti avhandlingen Nouvelle force mouvante par le moyen de la
poudre ä canon et de Vair (Ny motorkraft medelst kanonkrut och luft), bestod av en lodrät
cylinder, i vilken en kolv var rörlig.
I anslutning till vidstående figur (fig. 642) beskriver Huygens maskinens
verkningssätt på följande vis:
»Man lägger i patronen något kanonkrut tillsammans med ett stycke antänd
stubin-tråd, och man insätter denna patron omsorgsfullt medelst dess skruv. Krutet, som strax
därefter antändes, fyller cylindern med sin flamma och utjagar luften genom kopparrören D,
som därvid skjutas framåt och omedelbart därvid stängas för den yttre luften, så att
cylindern förbliver lufttom, åtminstone i det allra närmaste. Därpå tvingas kolven C, genom
lufttrycket som tynger på densamma, att sänka sig och drager därvid i repet LL och i det
man vill fästa vid detsamma. Storleken av detta tryck är känd och bestämmes av luftens
tryck och storleken på kolvens diameter, vilken om den är en fot pressas så, att den kan
lyfta omkring 1 800 livrés under förutsättning att cylindern blivit fullständigt lufttom.»
Principen för denna explosionsmotor var således en helt annan än vid den i vår tid
brukliga. Krutets förbränningsgaser utnyttjades icke till att genom sitt avsevärda tryck
driva kolven utan till att skapa ett vakuum, varefter lufttrycket fick utföra det egentliga
motorarbetet. Man kunde i våra dagar möjligen tycka, att det varit bättre om Huygens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
