Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Värmets motoriska verkan - Termodynamikens tekniska genombrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMETSMOTORISKA VERKAN. TERMODYNAMIKENS TEKNISKA GENOMBROTT. 745
sökt att direkt driva kolven med krutgasernas tryck, men man får betänka att
häftigheten i en sådan verkan kräver en smidigare utväxling av kraftverkan än den som kan
åstadkommas genom direkt dragning i ett rep eller dylikt. Huygens’ maskin, som
lämpligen bör betecknas som en atmosfärisk kolvmaskin, ägde trots häftigheten vid
för-bränningsförloppet en mjuk och smidig gång. Med den maskin Huygens överlämnade
till sin gynnare, den store statsmannen Colbert, lär Huygens ha lyft 7 å 8 lakejer, någon
större lyfthöj d torde han icke ha uppnått, ty det
genom explosionen efter avsvalning åstadkomna vakuet
var säkerligen ganska ofullkomligt.
Abbé de Hautefeuille, vilken så ofta såg sig
förekommen av Huygens (jämför sid. 42), sökte även på
grund av ett, flera år efter fullbordandet av Huygens’
maskin, 1678 tryckt öppet brev giva sig sken av att
vara den egentlige upphovsmannen till idén med krutet
som drivkraft, och han utlägger detta närmare uti en
broschyr 1682, tillägnad hertiginnan de Bouillon, under
titeln Reflexions sur quelques machines å elever les eaux,
avec la description d’une nouvelle pompe sans frottement
et sans piston (Reflexioner över några maskiner för
vattenuppfordring med beskrivning över en ny pump
utan friktion och utan kolv). Även dessa Hautefeuilles
projekter stannade på papperet.
Papins första ångmaskinsprojekt. Som
medarbetare vid sina försök med krutmaskinen hade Huygens
fransmannen Denis Papin (1647—1714?), sedermera
säkerhetsventilens uppfinnare (se sid. 683), och denne
kom därigenom att alltid ha sin håg riktad mot detta
problem. År 1674 publicerade Papin ett arbete över
luftpumpen innehållande en del förbättringar av
Guerickes luftpump. Året därpå lämnade han Paris
och uppsökte Boyle i London i hopp om att genom
denne kunna få ett verksamhetsfält. Tillsammans
med Papin återupptog Boyle nu sina undersökningar (se sid. 245) i vakuum, varvid
de bland annat gjorde den för ångtekniken grundläggande upptäckten, att vattnets
kokpunkt kan avsevärt ändras med trycket. Vi veta (se
sid. 684) att han sedermera fördjupade sin kännedom om vattenångans egenskaper och
att han uppfann säkerhetsventilen för att höja vattnets kokpunkt och vattenångans
tryck efter behag. Tack vare dessa kunskaper leddes Papin så småningom till
konstruktionen av en ångmaskin, som kan sägas innebära den grundläggande om också icke den
tekniska lösningen av problemet.
Huygens hade vid sin krutmotor använt krutet till att alstra vakuum under kolven,
vilken sedan drevs tillbaka av lufttrycket. Papin ersatte krutet med vatten, som
upphettades direkt i den av koppar tillverkade cylindern, varvid den bildade vattenångan
drev upp kolven; genom att sedan avkyla vattenångan bragte han denna att till största
delen övergå i vätskeform, varvid trycket avsevärt sjönk och luftens övertryck pressade
därpå tillbaka kolven. Grundtanken var i stort sett densamma som i Herons tempel-
Fig. 642. Hnygens’ atmosfäriska
kolvmaskin. Efter Huygens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
