Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Värmets motoriska verkan - Termodynamikens tekniska genombrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
746
VÄRMET.
dörrsöppnare men, i överensstämmelse med Huygens’ idé, i oerhört hög grad förbättrad,
därigenom att luften utbytts mot vattenånga, som vid
omväxlande uppvärmning och avkylning tack vare sin
kondensa-tion giver väsentligt större värde på det övertryck som
uträttar motorns arbete.
Papin publicerade sitt projekt uti Acta Euroditorum 1688 under titeln »Ny metod
att till billigt pris erhålla avsevärda motorkrafter». Den Papinska uppfinningen ledde i
början icke till något praktiskt resultat, det tekniska utformandet av idén med
omväxlande uppvärmning och avkylning av samma vattenbehållare hade icke övertygande
karaktär, och den kritik som Robert Hooke riktade mot hans maskin nedstämde honom
samt fick honom att tills vidare skjuta problemet åt sidan.
Saveryk ångpump. Indirekt gav Papins uppfinning och den livliga diskussion den
orsakade i England dock upphov till Saverys ångpump, som betecknar nästa fas i detta
problems utveckling. Thomas Savery (1650—1715) var en gruvarbetare som arbetat
sig upp till kapten i engelska marinen. Under sin gruvtid hade han fått ingående
kännedom om de engelska kolgruvornas kritiska läge på grund av de svårigheter som gruvornas
grundvattenförhållanden orsakade och som växte för varje år, ju djupare man kom ned
i gruvorna. Det var bara en tidsfråga när hela Englands gruvindustri skulle stå allvarligt
hotad. Det utomordentliga värdet av en gruvpump stod därför klart för Savery, men
den kritik som mötte Papins uppfinning fick honom att söka lösa problemet mera direkt
i anslutning till själva vattenuppfordringsfrågan.
Savery, som 1698 tog patent på sin ångpump, förde motorfrågan ett steg vidare
genom sin uppfinning: särskiljandet av vattenångan i två kärl,
den ständigt upphettade ångpannan och det växelvis
avkylda kondensationskärlet.
Man skulle kunna säga, att Savery utnyttjade den urgamla destillationsprocessen
med en retort och ett förlag, varvid han efter Papins föredöme endast då och då avkylde
förlaget och utnyttjade den därav förorsakade vakuumbildningen till sugverkan i en pump.
I fig. 643 representerar B ångpannan eller retorten stående på sin eldstad och genom
ett med avstängningskran C försett rör ägande förbindelse med de båda
kondensations-kärlen eller förlagen D, vilka kunna växelvis avkylas medelst det vatten som genom
sugröret H suges upp, när kärlet D börjar avsvalna. Man ser i fig. 644 sugröret H grena sig
i två rör, som mynna in i överdelen av kärlen D och vilka äro försedda med backventiler
EE. Från bottnen av kärlen D utgå likaledes två rör, som förenas till en gemensam
tryckledning G, dessa båda tryckledningar ha var sin backventil E samt var sin
avstängningskran F. Vid igångsättningen äro alla ledningar fyllda med vatten och kranen C stängd.
I ångpannan finnes ånga med flera atmosfärers tryck; öppnas därför kranen C, rusar
ångan in i behållaren D, och om den ena av kranarna F öppnas drives vattnet upp genom
tryckledningen ända tills kärlet D tömts. Stänges kranarna C och F nu för hand, finnes
i D endast vattenånga, som avsvalnar, varvid trycket minskas och kallt vatten insuges
genom sugledningen H, varigenom avsvalningen hastigt påskyndas, så att vattenångan
antager det mot kyItemperaturen svarande lägre trycket. Tack vare detta vakuum,
som vid kondensationen bildas i D, suges vatten kraftigt upp genom sugledningen H,
behållaren D fylles åter delvis med vatten, varefter proceduren åter kan begynna med
öppnandet av kranen C. Genom att ha tvenne kondensationskärl kan man avpassa
dessas sugningsskeden, så att pumpen arbetar jämnt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
