Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Värmets motoriska verkan - Termodynamikens tekniska genombrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMETS MOTORISKA VERKAN. TERMODYNAMIKENS TEKNISKA GENOMBROTT. 751
att låta maskinen själv, automatiskt, öppna och stänga kranarna för ång- och
vattentillförsel på så sätt, att kranarna med linor och hävarmar förbundos med balansen.
Ångmaskinens tekniska beräkning. Den Newcomenska maskinen kom att under
det därpå följande halvseklet utgöra sista ordet i denna fråga, ända tills den engelske
ingenjören John Smeaton 1767 satte i gång med en systematisk undersökning av
ångmaskinens ekonomi. Enligt Smeatons undersökningar på 15 olika Newcomenmaskiner
konstaterades, att man för 1 kg kol erhöll ett pumparbete motsvarande att en ton vatten
uppfordrades mellan 12 och 27 meter eller noga räknat ett arbete mellan 11 900 kgm och
27 000 kgm.
Genom en rad av förbättringar lyckades Smeaton öka ångmaskinens ekonomi med
cirka 50 %, så att han i det närmaste i bästa fall erhöll 40 000 kgm:s arbete per kilogram
kol. Smeatons åtgärder utgjordes bl. a. av mekaniska förbättringar i pann- och
cylinderkonstruktion samt i deras inbördes koppling. Framför allt vidtog han dock
värmebespa-rande anordningar, varigenom det av kolet alstrade värmet bättre utnyttjades. Sålunda
klädde han cylindern med träspjälor för att förhindra värmeförlusten. Likaså
ut-experimenterade han det för ångförbrukningen gynnsammaste vakuum, sedan han märkt
att för kraftig kondensation i cylindern icke alls motsvarat hans förväntningar utan
endast medfört slöseri med ångan.
Den som emellertid mer än någon kom att revolutionera ångmaskinens ekonomi
var den store skotten James Watt (1736—1810). Watt utbildade sig till finmekaniker
och fick anställning som sådan vid universitetet i Glasgow. Härunder fick han bl. a. i
uppdrag att 1763 reparera en av universitetets modeller, en Newcomenmaskin i miniatyr.
Detta blev anledningen till att Watt, som tidigare själv förgäves sökt konstruera en
ångvagn, på djupaste allvar tog itu med ångmaskinens tekniska problem. Vi ha redan
tidigare sett, att han härvid gick in på experimentell bestämning av såväl vattenångans
specifika värme som vattenångans mättningstryck vid olika temperaturer.
Att Watt härvid hade stort utbyte av den ävenledes vid universitetet verksamme
Joseph Black, omtalar han själy i en not till en uppsats i Philosophical Magazine. Bland
annat hade Watt häpnat över den avsevärda värmemängd som kylvattnet upptog från
cylinderns vattenånga. »Jag talade då», skriver han, »med min vän doktor Black, som
vid detta tillfälle för mig utvecklade sin lära om det latenta värmet, som han hade fått
idén till några år tidigare. Upptagen av mina arbeten och egna undersökningar hade
jag kunnat höra talas om denna nya lära utan att ägna den all den uppmärksamhet den
förtjänade, ända till det ögonblick då jag såg mig hejdad inför ett av de fakta på vilket
denna beundransvärda teori vilar.»
Watts bestämning av vattenångans specifika värme, som han uppskattade till det
synnerligen goda värdet 534 värmeenheter per kg, gjorde det möjligt för honom att
beräkna den mängd kallt vatten som åtgår till vattenångans kondensation, den ena av de
betydelsefulla faktorer som är avgörande för ekonomiseringen med vattenångan och
således även med kolförbrukningen. Watts likaledes ganska tillförlitliga bestämning av den
mättade vattenångans tryck vid olika temperaturer gav honom därjämte en möjlighet
att även beräkna det tryck som uppstod efter kondenseringen i cylindern och därmed
även maskinens arbetsprestation i kilogrammeter per kolvslag.
Därmed var grunden lagd till ångmaskinens tekniska beräkning, om också en del
i varandra gripande omständigheter försvårade kalkylen. Under sin strävan att utsöndra
alla dessa biomständigheter gjorde Watt den första av sina epokgörande uppfinningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
