Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Värmets motoriska verkan - Termodynamikens tekniska genombrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
750
VÄRMET.
Fig. 646. Newcomens atmosfäriska ångmaskin.
Newconiens atmosfäriska maskin. En av Saverys ångpumpar, installerad i
närheten av Dartmouth, kom att få stor betydelse för ångmaskinens vidare utveckling. Två
hantverkare, som bodde inne i själva staden, klensmeden Thomas Newcomen och
glasmästaren John Cawly, hade nämligen fattat stort intresse för maskinen och följdes ofta
åt för att betrakta den. De diskuterade hä*rvid ingående maskinens konstruktion, dess
förtjänster och fel, och så småningom mognade egna idéer hos dem.
Newcomen saknade icke bildning, och han hade tidigare tillskrivit Robert Hooke
och förelagt denne mekaniska projekt. Cawly övertalade därför Newcomen att tillskriva
Hooke om sina funderingar rörande Saverys pump. Tack vare den korrespondens som
på så sätt uppstod fick Newcomen uppmärksamheten riktad på Papins arbeten, om än
Hooke framhöll de starka tvivel han hyste
gentemot möjligheten att praktiskt utnyttja
dem. Framför allt underströk Hooke
betydelsen av att vattenångans kondensation
utföres snabbt.
Trots Hookes misstro till Papins
atmosfäriska maskin togo Newcomen och Cawly
itu med en modell till ångmaskin, varvid de
i mycket utnyttjade Papins tidigare idéer,
samtidigt som de tillämpade Saverys
uppfinning med ångpannan åtskild från
kondensa-tionskärlet, vilket senare utgjordes av den
med kolv försedda cylindern. Största
svårigheten var förknippad med förfärdigandet av
den Papinska cylinderkolven, så att den
kunde hållas tät, ty noggrann passning av så
stora kolvar var på den tiden nästan omöjlig.
Newcomen tillgrep därför ett slags vattentät-
ning genom att då och då hälla vatten på kolvens översida. Avkylningen av
vattenångan skedde genom att kallt vatten hälldes över cylindern. Kolven fästes vid
ena armen av en balans, vid vars andra arm var en dragstång, varigenom
rörelsen överfördes till pumpar eller spel. Genom utbalansering med motvikter kunde
kolven drivas upp av ånga med blott 1 atm tryck. Sedan ångan genom vattenavkylning
kondenserats, drevs kolven ned av lufttrycket så som vid Huygens’ och Papins
maskiner.
Efter en del patentsvårigheter på grund av Saverys tidigare patent beslöto
Newcomen och Cawly att i godo göra upp med Savery, varefter de tre bildade ett bolag och
gemensamt uttogo patent 1705. Först år 1712 fingo uppfinnarna tillfälle att i stort
utföra maskinen åt en gruvägare i Wolverhampton, vars gruva var mycket vattensjuk.
Maskinen utfördes i Birmingham, men efter installationen visade det sig, att den gick
synnerligen långsamt, ända tills efter ett par dagar maskinen plötsligt av sig själv började
öka arbetstakten, så att den utförde 8 å 10 kolvslag i minuten. En noggrann
undersökning visade, att denna gynnsamma förbättring i maskinens arbetssätt hade sin grund
däri, att den lilla vattenmängd, med vilken man tätade kolven, sipprade ned i kolven
och påskyndade kondensationen. Sedan man väl insett detta, förändrade man maskinen
därhän, att kondensationen åstadkoms av en stråle kallt vatten, som sprutades in i
ång-cylindern från en högre belägen vattenbehållare. Av en annan tillfällighet kom man på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
