- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
757

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Värmets motoriska verkan - Termodynamikens vetenskapliga genombrott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄRMETS MOTORISKA VERKAN. TERMODYNAMIKENS VETENSKAPLIGA GENOMBROTT. 757

som Carnots klara formulering, vilken Carnot dessutom ytterligare belyser med följande
tillägg:

»Enligt denna princip är det icke nog att alstra värme för att giva upphov till
motorarbete, det är också nödvändigt att alstra köld, utan denna är värmet oanvändbart.
Om man nämligen kring sig blott hade kroppar lika varma som våra eldstäder, hur skulle
man då kunna kondensera ångan, var skulle man göra av den sedan den en gång bildats?
Man får icke tro att man skulle kunna, som vid vissa högtrycksmaskiner, låta den strömma
ut i luften; luften skulle icke taga emot den. Luften tar i själva verket endast emot den,
därför att den fyller tomrummet i en rymlig kondensor, därför att den äger en lägre
temperatur, i motsatt fall skulle kondensorn ha varit fylld, eller snarare den skulle
redan från början vara mättad med ånga.»

»Överallt där det finnes temperaturskillnad, överallt där värme kan återbringas i
jämvikt kan också motorarbete alstras. Ångan är ett medel att realisera detta arbete,
men icke det enda medlet; alla kroppar i naturen kunna användas till detta ändamål,
alla kunna ändra volym, kunna sammandragas och utvidgas genom omväxlande köld
och värme, alla kunna därför övervinna motstånd genom sina volymändringar och
således utveckla motorarbete.» Härefter uppräknar Carnot en mängd sätt att med fasta
kroppar, vätskor och diverse ångor (alkohol-, kvicksilver-, svavelånga m. fl.) ersätta
vattenångan och tillägger: »De flesta av dessa medel hava redan blivit föreslagna, flera
av dem till och med prövade, ehuru hittills utan synlig framgång.»

Carnots cirkelprocess. Efter att på detta sätt ha klargjort att motorarbetet
betingas av två temperaturer och av tillgång till en viss värmemängd, som får övergå från
den högre till den lägre temperaturen ställer sig Carnot följande fråga: »Är motorarbetet
oföränderligt till sin storlek eller ändras det med anordningen för dess alstring medelst
den hjälpsubstans som man valt för värmeverkans förmedling?»

Det ligger i sakens natur att motorarbetet kan utfalla olika vid olika motorer på
grund av att konstruktionen eller manövreringen av motorn kan föranleda ett bättre
eller sämre utnyttjande av motorverkans möjligheter.
Detta hade ångmaskinens utveckling tydligt visat. Watt hade visat vad en rationell
konstruktion betydde i detta hänseende, och maskinisterna vid hans olika maskiner
visade till hans förtvivlan hur hans uppfinningar kunde äventyras genom dålig
manövrering och vilka ångförluster man gjorde, om man icke utnyttjade expansionsarbetet
smidigt. Carnot har däremot i tankarna en motor som arbetar under idealiska
förhållanden med bl. a. fullkomligt avvägd expansion och fri från allt störande
inflytande.

För att besvara sin fråga måste Carnot fördjupa denna uppfattning om en idealiskt
arbetande motor, idealmotorn. Och han lyckades även utfundera hur en sådan skulle
arbeta, för att man med visshet skall kunna draga några slutsatser om dess motorarbete.
Vid Carnots idealmotor finnes en eldstad med en viss, hela tiden oföränderlig, hög
temperatur och en kylare med en likaledes oföränderlig låg temperatur samt en förmedlande
substans, vars tryck utnyttjas till arbetes utförande. Detta arbete tänker Carnot sig
exempelvis utföras så, att en i en cylinder rörlig kolv utsättes för den elastiska substansens
tryckverkan, och cylindern tänker han sig så väl isolerad, att intet värmeutbyte sker
med omgivningen genom dess väggar. Eldstadens temperatur hålles konstant genom
lämpligt avpassad bränsletillförsel, och kylarens temperatur hålles konstant genom
lämpligt avpassad avkylning med kyImedel. Varje kolvslag fram och åter i maskinen utgör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:08:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0769.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free