Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Termodynamik - Termodynamikens första huvudsats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
762
VÄRMET.
mobile, som visat sig omöjligt genom rent mekanisk verkan, icke är det då man använder
vare sig värme eller elektricitet, men kan man uppfatta värmets och elektricitetens
yttringar såsom härrörande från annat än vissa rörelser hos kropparna, och böra de icke
som sådana vara underkastade mekanikens allmänna lagar? Vet man för övrigt icke i
efterhand, att alla försök som gjorts att alstra perpetuell rörelse med vad medel det än
må vara visat sig fruktlösa, att man aldrig lyckats alstra rörelse som varit verkligt
perpetuell, d. v. s. en rörelse som alltid fortfar utan ändring i de kroppar som satts i gång
för att realisera densamma.
Man har stundom ansett Voltas stapel i stånd att alstra perpetuell rörelse, man
har sökt genomföra detta genom att konstruera torrelement, som uppgivits oföränderliga.
Men hur man än burit sig åt, ha anordningarna alltid visat märkbara försämringar, så
snart dess verkan pågått någon tid med någon kraftutveckling.
Den allmänna och filosofiska innebörden av ordet perpetuum mobile torde innebära
icke blott en rörelse i stånd att obegränsat pågå efter en första igångsättning utan även
verkan hos en apparat eller godtycklig anordning, som är i stånd att skapa
motorarbete till obegränsad mängd, som är i stånd att så småningom försätta alla naturens
kroppar ur vilan som de eventuellt ägt eller att övervinna deras tröghet, som slutligen
i sig själv kan hämta de krafter som behövas att giva rörelse åt hela universum och
obegränsat påskynda denna rörelse. Sådan vore en verklig alstring av motorarbete.
Vore den möjlig, så vore det onödigt att i vattenfall, vindar, bränslen söka denna
motoriska förmåga; vi skulle äga till vår disposition en outtömlig källa, ur vilken vi efter
behag kunna ösa.»
På sina håll har man sökt göra gällande, att Carnot uti sitt arbete helt omfattat den
kaloriska värmeteorien. Här citerade rader, ävensom vad som citerats på sid. 759,
visa emellertid, att Carnot med bestämdhet ansluter sig till den mekaniska värmeteorien,
så att han i värmet ser ett mekaniskt fenomen styrt av mekanikens lagar. Och han är
uppenbarligen icke blott på det klara med att man icke kan få arbete uti en värmemotor
utan »förbruk av värme», utan även att varje motor måste »förbruka värme eller något
annat». I stället för »något annat» säger man nu för tiden efter William Thomsons
(sedermera lord Kelvin) 1850 givna föredöme energi, en term som Th. Young redan 1800
infört i mekaniken, och som vi i mekaniskt sammanhang redan klarlagt och begagnat oss
av (se sid. 359). Använder man ordet energi i stället för »värme eller något annat», skulle
Carnots formulering av första huvudsatsen därför bli:
Arbete kan icke skapas utan förbruk av energi.
För Carnot stod det således klart, att såväl värme som elektricitet äro energikällor,
vilka måste tagas i anspråk och vilkas energimängd måste minskas, då de utnyttjas
till att framställa perpetuum mobile. Efter utgivandet av sin bok om »Eldens
motorarbete» fördjupade Carnot denna fråga ytterligare, men 1830-talets fruktansvärda
koleraepidemi gjorde 1832 ett brått slut på hans verksamhet.
Carnots energiprincip. Uti Carnots efterlämnade papper, som tyvärr först
publicerades 1878, kan man se hur han fullständigt övergivit den kaloriska teorien, vars
hypotes om ett oföränderligt värmeämne han uttryckligen förkastar. I dessa papper finner
man dessutom en del märkliga tankar, som först långt senare döko upp hos hans
efterföljare.
Sålunda frågar han sig: »Om man skapar motorarbete genom att förflytta värme
från kroppen Ä till kroppen B, är då den värmemängd som kommer fram till B (om den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
