Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Termodynamik - Termodynamikens andra huvudsats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TERMODYNAMIK. TERMODYNAMIKENS ANDRA HUVUDSATS.
769
Denna Clapeyrons sats skulle man kunna säga innebära, att en gastermometers
gasmassa kan utvidgas så, att den stegvis angiver termometerskalans olika delstreck
genom att man tillför gasen en värmemängd som måste avpassas olika för de olika
delstrecken. Denna värmemängd kallade Clapeyron för Carnotjunktion, och med hjälp av
då kända data beräknade han dess värde för några olika temperaturer, nämligen för
kokpunkterna till eter, alkohol, vatten och terpentinolja. Clapeyrons värden blevo de
i följande tabells två första kolumner angivna
Temperatur Camotfunktionen Relativvärden Motoriskt nyttovärde
35°. 5 0.733 1 1
78°.8 0.828 1.13 0.88
100° 0.897 1.22 0.82
156o.8 0.930 1.27 0.79
Uti tredje kolumnen till höger ha vi omräknat Camotfunktionen i annat mått,
så att det lägsta värdet, svarande mot 35.5°, sättes som enhet; divideras andra
kolumnens värden med 0.733, erhållas därvid den tredje kolumnens värden, t. ex.
0.897 : 0.733 = 1.22. Vi se av tabellen, att om man genom att tillföra en viss
värmemängd till en gastermometer vid 35.5° C får temperaturen att stiga 1°, så måste man
vid 78.8° tillföra en 13 % större värme mängd för att uppnå en lika stor
temperaturstegring till 79.8°, och för att från 156.8° stegra temperaturen 1° till 157.8° måste
värmemängden ökas med 27 %. Uti fjärde kolumnen ha vi infört omvända värdena på
Camotfunktionens relativvärden : ^ = 0.88,= 0.82 o. s. v., och dessa värden
1.13 1.22
angiva relativa nyttovärdet hos en värmemängd vid dessa temperaturer. Om man
således med en värmeenhet får ett visst arbete uträttat, då värmet föres från en »eldstad»
om 35.5° till en »kylare» om 34.5°, så uträttas blott 79 % av detta arbete, ifall
värmeenheten överföres från en eldstadstemperatur om 156.8° till en kylaretemperatur om
155.8°.
Camotfunktionen och Kelvinskalan. Genom Clapeyrons arbete spreds kännedomen
om Carnots förut ganska litet uppmärksammade bok, ty Clapeyrons uppsats publicerades
både i den franska Journal de 1’école polytechnique (1834) och i den tyska Poggendorffs
Annalen (1843), bägge allmänt spridda tidskrifter. I England möttes dessa teoretiska
undersökningar av livligt intresse, och särskilt inspirerades den skotske fysikern William
Thomson (lord Kelvin 1892) (1824—1907) till en rad betydelsefulla arbeten. Uti en i
skotska vetenskapsakademiens i Edinburg utgivna Transactions 1849 publicerad
»Redogörelse för Carnots teori» använder Thomson bl. a. Regnaults vid den tiden publicerade
bestämningar av vattenångans mättningstryck till en beräkning av Camotfunktionen
för varje grad från 0° C till 230° C.
Genom dessa arbeten var det som William Thomson leddes till insikt om möjligheten
att ^kapa en av alla materiella omständigheter oberoende absolut temperaturskala.
Dessa tankar framlade han 1848 uti en avhandling On the Absolute Thermometric Scale
etc. (om den absoluta temperaturskalan etc.), samtidigt med att han uppgjorde ett förslag
till denna nya temperaturskala. Thomsons förslag var förbluffande enkelt: termometern
skall så graderas, att samma värmemängd vid alla temperaturer giver samma
tempera-turstegring och således också samma motoriska nyttovärde. Thomson skriver själv
härom följande:
49—250164. Uppfinningarnas bok. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
