Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Termodynamik - Termodynamikens första huvudsats - Termodynamikens andra huvudsats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
768
VÄRMET.
skaper finner man, att den kvicksilverpelare, som behöves för att hålla en gas
komprimerad, sänkes så mycket som motsvaras av det värme som utvecklas under
samman-tryckn ingen, och man erhåller därav — om man sätter förhållandet mellan gasens
specifika värme vid konstant tryck och konstant volym till 1.421 — att en sänkning av en
viss tyngd en höjd av cirka 365 m motsvarar uppvärmningen av samma tyngd vatten
från 0° till 1°.»
Det närmare utförandet av denna beräkning får tänkas ske så, att man exempelvis
utgår från 1 kbm luft innesluten i en cylinder med en rörlig kolv, vars yta är 1 kvm och
på vilken man kan ersätta lufttrycket med en tyngd i form av en kvicksilverpelare med
760 mm:s höjd och som således har tyngden 7.6’13.6* 100 kg, d. v. s. 10 330 kg. Tillför
man värme till denna luftmängd, så att dess temperatur ökas 1°, åtgår en bestämd
värmemängd per kilogram luft, nämligen cv om volymen är oförändrad och cp om gasen får
utvidga sig. Då kvicksilvertyngden i senare fallet lyftes _ meter kommer ett arbete att
uträttas om 10330*
D
273
kgm eller 37.85 kgm. Detta arbete måste motsvara värmemängden
c—cp per kilogram luft, och således, eftersom 1 kbm luft väger 1.293 kg, blir den mot
arbetet svarande värmemängden 1.293 (cp—cv). Enligt Delaroche och Bérard kände
man på Mayers tid värdet på c’ antager man att = 1.421 kan man beräkna cv och få
Cv
C
reda på c—cv. Taga vi vår tids värde c — 0.23750 och — 1.410 så blir ^ = 0.16844
Cp
och cp—cv = 0.06906, så att ifrågavarande värmemängd blir 0.08931 Cal. Om man nu
dividerar antalet kgm, d. v. s. 37.85, med 0.o8931, så får man värmets mekaniska
ekvivalent till 423.8.
Denna indirekta beräkning av värmets mekaniska ekvivalent står i allra bästa
överensstämmelse med Joules något senare utförda direkta bestämning medelst fallande
vikter och bliver därigenom ett ytterligare stöd för att termodynamikens första
huvudsats äger giltighet för det speciella fall, att arbete alstras ur värme genom
förmedling av gasers utvidgning och sammanpressning.
Termodynamikens andra huvudsats.
Värmets nyttovärde och Carnotfnnktionen. Carnot hade kommit till insikt om att
en bestämd värmemängd äger olika nyttovärde vid olika temperaturer (se sid. 760), så
att man med samma temperaturfall mellan »eldstad» och »kylare» kan erhålla större
motorarbete vid låga än vid höga temperaturer. Något bestämt mått härpå hade Carnot
dock icke lyckats uppställa, men i Carnots anda blev frågan ytterligare belyst från en
helt annan sida av den franske fysikern B. P. E. Clapeyron, vilken 1834 utgav ett arbete
om Carnots teori. Clapeyron visar därvid, att Carnots beräkningar av värmets motoriska
nyttovärde vid olika temperaturer kan genomföras på ett sätt som visar att
utvidgnings-egenskapema hos en gas därigenom klarläggas på ett betydelsefullt sätt. Clapeyrons
omformning av Carnots sats om nyttovärdet innebär, att den värmemängd som
per volymenhet behöver tillföras en gas för att giva den
en och samma utvidgning vid olika temperaturer endast
beror av gasens temperatur men icke av gasens egenskaper
i övrigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
