Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Termodynamik - Termodynamikens tredje huvudsats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TERMODYNAMIK. TERMODYNAMIKENS TREDJE HUVUDSATS.
779
ur dem drog den viktiga slutsatsen, att om ett ämne förekommer i två tillstånd (fast och
flytande), så är det tillstånd som har största specifika värmet stabilt vid högre
temperaturer.
År 1906 utgav den tyske kemisten, Nobelpristagaren Walter Nernst (f. 1864) ett i
denna fråga epokgörande arbete, »V ber die Berechnung chemischer Gleichgewichte aus
ther-mischen Messungen». I detta arbete lyckades Nernst ur sina föregångares och egna
undersökningar få fram en matematisk sats, Nernsts värmeteorem, som kan sägas innebära
den slutgiltiga lösningen av ifrågavarande problem. Den verkligt slutgiltiga
formuleringen på Nernsts värmeteorem gavs dock först fem år senare av den tyske fysikern,
Nobelpristagaren Max Planck (f. 1848) i den 1911 utgivna tredje upplagan av dennes
föreläsningar i termodynamik.
Den av Planck företagna förenklingen och fördjupningen av Nernsts värmeteorem
kallas stundom Nernst-Plancks teorem och har följande förbluffande enkla lydelse:
Vid absoluta nollpunkten antager entropien för varje
kemiskt homogent, fast eller flytande ämne värdet
noll.
Denna sats, som på grund av sin stora termodynamiska betydelse inom allt vidare
kretsar benämnes termodynamikens tredje huvudsats, gör entropiberäkningen synnerligen
enkel. Alla kemiskt homogena ämnen ha samma entropi vid absoluta nollpunkten;
och detta för dem alla gemensamma värde är det enklast tänkbara, värdet noll! Satsen
uttalas visserligen endast för fasta eller flytande ämnen, men vid absoluta nollpunkten
kondenseras alla gaser ytterst lätt, så att även ädelgaserna kunna innefattas i tredje
huvudsatsen och deras entropi göras till föremål för beräkning.
Beträffande den Nernst-Planckska satsens giltighet föreligger ännu icke tillräckligt
material för en slutgiltig bedömning. Vid sådana ämnen som i fast form kristallisera i ett
bestämt kristallsystem torde satsens giltighet vara ställd utom allt tvivel.
Grundämnenas entropi. De amerikanska kemisterna Lewis och Gibson publicerade
1917 en tabell över de olika grundämnenas entropi per gramatom och använde sig därvid
av termodynamikens tredje lag jämte en av tysken Sackur uppställd matematisk formel
ävensom kända data rörande grundämnenas specifika värme. Denna tabell reviderades
1922 av Lewis, Gibson och Latimen, och deras resultat återgives här nedan.
Tabell över grundämnenas entropi per gramatom vid 25° C.
Atom
nr
Entropi
Elektrongas............................. 3.28
1. Väte (7a H2)........................14.72
Väte (H)................................25.72
2. Helium...............................29.83
3. Litium.............................. 7.6
Litinm (gas)............................31.48
4. Beryllium.......................... 7.3
6. Kol (diamant) ...................... 0.6
Kol (grafit)............................ 1.3
7. Kväve (72 Nj)........................22.8
Kväve (N)...............................33.57
8. Syre (7a 02)......................... 24.00
Syre (O).................................33.97
9. Fluor (F)...........................34.48
10. Neon................................34.66
11. Natrium...............................12.2
Natrium (gas)............................35.06
12. Magnesium............................. 8.3
13. Aluminium.......................... 6.82
14. Kisel................................. 4.7
15. Fosfor (gas, P)......................35.95
16. Svavel (rombiskt)..................... 7.6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
