Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljusstrålarnas gång - Ljus och skugga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
788
LJUSET.
korsstyngsbroderi och desto suddigare återgives originalet, som däremot vid ytterst
litet korshål blir skarpt återgivet med ytterst fina »korsstyng.»
I vår tid, då man har tillgång till fotografiplåtar, skulle man kunna av en med
kassett försedd ljustät låda göra en utmärkt fotografikamera, om man mitt emot kassetten
tager upp ett litet hål i lådans
vägg. Exempelvis kan man i en
trälåda borra ett större hål, som
täckes med stanniol, vari man
med en nål sticker ut ett fint hål.
En dylik halkamera (fig. 659) ger
förträffliga bilder med samma
skärpa för närliggande och fj
ärrliggande föremål, men den kräver
en ganska lång exponeringstid.
Fig. 659. Hålkamera.
Kärn- och halvskugga. »I solskenet rör sig vår skugga med oss», säger den
romerske författaren Lucretius i De rerum natura, »följer vårt spår och härmar våra
rörelser. Men tror du att luft
som berövats ljus kan gå liksom
människorna, återgiva deras
rörelser och gester. Vad kan väldet
vi kalla en skugga vara annat
än luft berövad ljus?»
»Sanningen är», fortsätter
han, »att under vår gång olika
delar av marken efter varandra
berövas solens ljus, som vi skymma, sedan belysas de igen allteftersom vi avlägsna oss.
Därav framgår att den skugga vår kropp kastar synes följa våra steg.»
Med denna sin utsago tager Lucretius avstånd från dem som i människans skugga
sågo hennes dubbelgångare. Antikens benägenhet att besjäla tingen och uppfatta
företeelserna som
livsyttringar fick således vika för en
mera saklig naturvetenskaplig
ståndpunkt. Skugga är den
del av ett från en ljuskälla
belyst rum dit ljusstrålarna
hindras tränga fram på grund
av i vägen stående föremål
(se fig. 660 ävensom fig. 662).
Därest ljuskällan har
mycket liten utsträckning, är
nu nämnda definition på
skugga till fyllest, men har
ljuskällan utsträckning, bli
förhållandena något mera invecklade. Enligt vad Alhazen väl för första gången
påpekade, kommer gränsen mellan ljus och mörker i detta fall icke att bli så skarp
som vid punktformig ljuskälla, utan det uppstår ett svagare upplyst gränsområde, s. k.
Fig. 661. Kärn- och halvskugga då ljuskällan har mindre
utsträckning än det skuggande föremålet.
Fig. 660. Skuggbildning då ljuskällan är punktformig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
