Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljusstrålarnas gång - Reflexionslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUSSTRÅLARNAS GÅNG. REFLEXIONSLAGEN.
793
Vid utgångsställningen, då armens index visar på skalans nollpunkt, stå bägge
speglarna parallella, och när man inriktar kikaren mot det ena föremålet, så att det genom
spegelns klara del synes stå mitt framför ett å denna anbragt märke, ser man dess
egen spegelbild i spegelns C speglande del mitt för samma märke. Vrider man nu
armen, allt under det man behåller det första föremålet i sikte genom C:s klara del, så
passerar spegelbilden av olika delar av himlen eller havet förbi i C:s speglande del, och
man uppsöker på så sätt det
andra föremålet, varefter en
fininställning med den vid
armens yttersta del till vänster
synliga skruven äger rum, så att
detta föremål samtidigt med
det förra synes stå mitt för
märket. Oberoende av
fartygets rullningar kan ett dylikt
sammanfallande av bilderna
lätt åstadkommas, och sedan
kan man i lugn och ro genom
avläsningsmikroskopet direkt
på skalan avläsa den vinkel som
armen vridits. Denna vinkel,
som således är vinkeln mellan de
bägge speglarna, är samtidigt
hälften så stor som vinkeln
mellan föremålen. Det skola vi
omedelbart inse i anslutning till
fig. 670 och vad vi nedan ha att
anföra om spegelavläsning.
Eftersom sjömannen ofta vid ortsbestämningar tager solhöjden, måste sextanten
utrustas med två grupper bländare (N och M i fig. 669) med sotade glas för att skydda
ögat mot bländning. Genom att fälla ned ett lämpligt antal bländare framför varje
spegel kan man anpassa ljusstyrkan efter behov.
Spegelavläsiiiug. Om en spegel såsom i fig. 670 intager två olika lägen och om en
ljusstråle från en ljuskälla träffar spegeln, så kommer den reflekterade strålen i förra
läget att med den reflekterade strålen i andra läget bilda en vinkel som är dubbelt så
stor som vinkeln mellan de bägge spegellägena. Detta inses direkt av figuren, ty de
reflekterade strålarna bilda med den infallande strålen respektive vinklarna 2a och 2b,
så att de inbördes bilda vinkeln 2a—2b eller 2(o—b). Skillnaden a—b är emellertid
just vinkeln mellan spegelns normal i dess bägge lägen och således också lika med
vinkeln mellan spegelns bägge lägen.
Det är detta förhållande som Harley bl. a. utnyttjade vid sextanten, och detta
förhållande har även kommit till användning vid moderna mätinstrument, vilkas visare man
ersatt med en liten spegel, mot vilken ljuset från en liten glödlampa får speglas. Med
linsanordningar eller genom att göra spegeln svagt skålformig kan man på en skala
uppfånga det reflekterade ljuset, som härigenom på skalan formar en lysande reell bild
av den lilla glödlampans fina lystråd. Vid varje vridning hos spegeln, s. k. spegélut-
Fig. 669. Sextant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
