Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljusstrålarnas gång - Reflexionslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
792
LJUSET.
spegel, varigenom det enligt Heron blir möjligt »att se vad som försiggår vid ett gathörn
eller ett torg».
Även vinkélspegéln, vilken av ett mellan de två speglarna ställt föremål ger en
mängd olika bilder, var bekant på Herons tid och utnyttjades, då som nu, till att låta
en person se sig själv både från sidan och bakifrån.
Fig. 668. Kaleidoskopets stjämformigt mönstrade
bild av de glasskärvor som synas i den vita triangeln.
Kaleidoskopet. En lustig användning av vinkelspegeln uppfanns 1815 av den
engelske fysikern Brewster i form av den optiska leksak, som under benämningen
kaleido-skop på 1800-talet vann en utomordentligt stor spridning. Kaleidoskopet består av en
pappcylinder med dubbel botten i ena ändan och ett med förstoringsglas försett
titthål i den andra. Den undre bottnen
är av mattslipat glas och den övre, mot
rörets inre vettande, av klart glas.
Mellan bottnarna ligga huller om buller
en mängd färgade glasbitar, pärlor o. dyl.
utan att helt utfylla rummet mellan
bottnarna. Inuti pappröret äro tre eller
flera plana spegelremsor hopställda till
ett invändigt speglande tre- eller
fler-kantigt rör av regelbunden form. När
man ser in genom titthålet, ser man de
framför spegelröret befintliga glasbitarna
speglade upprepade gånger i dessa
speglar, så att en grann, regelbunden,
stjärn-liknande figur uppstår’ Vrider man röret
i handen, under det man blickar in i
detsamma, växlar stjärnans utseende på
den grund att glasbitarna härvid
inbördes ändra läge.
Kaleidoskopet väckte på sin tid stort uppseende och försåldes i mängd över hela
världen; enbart under första halvåret, sedan det 1815 utsläppts, såldes icke mindre
än 300 000 stycken kaleidoskop.
Sextanten. En utomordentligt viktig användning av den plana spegeln till
vinkelmätning infördes, som vi redan tidigare omnämnt (sid. 52), genom den av Harley år
1731 uppfunna sextanten (fig. 669). Detta för sjöfarande avsedda instrument möjliggör
en skarp avläsning av vinkeln mellan två föremål, såsom mellan två stjärnor eller
mellan solen och havsranden (horisonten). Instrumentet kan härvid hållas i handen, och
inställningen sker så, att de bägge föremålen genom spegling bringas att stå mitt för
varandra. Härtill användas två speglar, L och C i fig. 669; den ena, C, är fast förbunden
med en vridbar arm, uppbärande en kikare K, den andra, L, fast förbunden med den skala
AB, utefter vilken man medelst avläsningsmikroskop (i fig. är avläsningsmikroskopet
ersatt med en enkel lupp G, som kan vridas kring tappen H) och nonie avläser armens
vridnings vinkel. Den ena spegeln, C, är delad i två hälfter, av vilka den ena är klar och
genomskinlig, medan den andra är på baksidan belagd med ett speglande skikt. Genom
spegelns C klara hälft iakttager man det ena föremålet, och i den speglande hälften
iakttager man den från spegeln L reflekterade spegelbilden av det andra föremålet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
