- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
802

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljusstrålarnas gång - Ljusets hastighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

802

LJUSET.

vilket ljuskällan är delvis skymd av kugghjulet. Har ljuskällan mycket liten
utsträckning, kan man rentav uppnå, att den just synes mellan två av kugghjulets kuggar, och
vrider man kugghjulet, så att kuggmellanrummen intaga kuggarnas plats, kommer ljuset
att helt skymmas av en kugge, så länge hjulet står stilla i denna ställning. Om kugghjulet
däremot långsamt börjar rotera, ser man ljuskällan glimtvis varje gång ett
kuggmellan-rum passerar över densamma, däremot skymmes den för varje gång en kugge passerar.
Roterar hjulet något hastigare, hinner man icke särskilja kuggar och mellanrum, utan
dessa flyta ihop till en slöja på samma sätt som ekrar och mellanrum på ett snabbt
roterande vagnshjul. Ej heller ser man ljuset längre glimtvis, utan ljusglimtar och mörker

Fig. 682. Fizeaus metod,
sammansmälta också för ögat, som ser ljuskällan lysa stadigt ehuru något försvagad bakom
kuggarnas skymmande slöja.

Grundtanken i Fizeaus metod är, att om man ökar kugghjulets varvtal upp till ett visst
belopp, så skall synfältet fullständigt förmörkas, och ur detta varvtal kan man beräkna
ljushastigheten. För att förstå detta får man betänka att ögat vid O1 icke direkt betraktar
ljuskällan utan deh spegelbild som svarar mot två speglingar. Denna spegelbilds avstånd
från ögat är därför dubbelt så stort som avståndet mellan spegeln D och spegelglasskivan
B. Fizeau hade kikaren O1 och röret med kugghjulet uppställd på Montmartre i Paris,
medan kikaren O med spegeln D uppställts i förstaden Suresnes 8.5 km utanför Paris.
Ljuskällan syntes således på detta avstånd av 17 km som en obetydlig lysande punkt utan
nämnvärd utsträckning. När en ljusstråle från ljuskällan Ä speglas mot spegelglasskivan
B och går i riktning mot spegeln D, slinker den genom kugghjulets mellanrum, speglas
därefter mot spegeln D, varefter den återkommer till kugghjulet. Står hjulet stilla, kan
den åter slinka genom ett mellanrum och nå ögat, men om hjulet roterar, kan den delvis bli
skymd av en förbiilande kugge. Vid ett fullt bestämt varvtal kan emellertid en kugge just
hinna intaga mellanrummets hela plats och fullständigt förhindra ljusstrålen att nå ögat.
Den tid det tager för ljuset att gå fram och tillbaka mellan kugghjulet och spegeln D är
därvid lika, med den tid det tager för kugghjulet att vrida sig en halv kugge.

Fizeau använde ett hjul med 720 kuggar, d. v. s. 1 440 kuggar och mellanrum, och
han konstaterade, att fullständigt mörker inträdde vid 12.6 varv/sek. Tiden efter
vilken en kugge täcker det rum, som mellanrummet närmast förut intagit, är således
1/12.6 • 1 440 = 1/18 144 sek. Det noggrant uppmätta avståndet mellan kugghjulet och
spegeln var 8 633 m, så att ljuset således på en sekund tillryggalägger en sträcka om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:16:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0814.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free