Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljusstrålarnas gång - Ljusets brytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUSSTRÅLARNAS GÅNG. LJUSETS BRYTNING.
813
ytan GGX infallande strålen och är brytningsindex exempelvis , så slår man upp en
3
cirkel med B som medelpunkt, och där denna skär den infallande strålen, drager man
räta linjen AGE vinkelrät mot gränsytans normal NrBN. Stycket GE delas därpå i 4
lika delar, och från den punkt F, som motsvarar 3 av dessa delar, drager man en linje
parallell med normalen, tills den träffar cirkeln i Av Den brutna strålen blir då linjen
BAV Kallar man längden av stycket FE för e och cirkelns radie för r, är nämligen
4 3 SI TI 4
sin i = — och sin b = —, så att–––=—. Man skulle kunna utföra en modifierad
r r sin b 3
form av Ptolemaios’ apparat genom att införa raka skalor för vinkelmätningar i stället
för en graderad cirkel (dylika finnas å fig. 687). Då kunde man direkt konstatera,
att dessa raka mått ha konstant förhållande.
Känner man brytningsindex mot luft för två medier, kan man även beräkna
brytningsindex från det ena mediet till det andra. Härvid kan man stödja sig på
Fig. 689. En stråle, som genomgår en parallell
platta, ändrar icke riktning men förskjntes ett
stycke, som växer med plattans tjocklek.
Fig. 690. Beräkning av brytningsindex
mellan två godtyckliga medier.
förhållandena vid en stråles gång genom planparallellt slipade plattor. Redan
Mauro-lycus framhöll, att en stråle, som faller in mot en sådan skiva, efter utgången måste vara
parallell med infallsriktningen men förskjutes mer ju tjockare plattan är, ty vid
inträdet i skivan brytes den visserligen till normalen, men vid utträdet brytes den
lika mycket från normalen igen enligt Vitellos sats, att man kan anse en stråle gå i
vilken riktning man behagar. (I fig. 689 är b = bv därför också i = 4.) Ställer man
upp en ny platta, parallell med den föregående, måste strålen även efter genomgången
av denna ha en riktning parallell med den första infallsriktningen, och detta gäller
naturligtvis hur nära man än uppställer plattorna. I fig. 690 måste således vinkeln
mellan den infallande strålen AB och normalen vara densamma som vinkeln mellan
den utgående strålen B1A1 och normalen. Beteckna vi nu medierna respektive p och q
samt brytningsindex luft till p, luft till q och p till q med respektive nlp, nIq och npq, så
få vi med figurens beteckningar enligt brytningslagen
sin i sin i . sin b
==––– OCH —–––––– •
’P • 7 7 vy • 7 py • 7
sm b sm b± sm bv
Genom de bägge förstas divis jon erhålles det tredje uttrycket, således
npq
^Ip
Brytningsindex vatten till glas är, om vi antaga varderas brytningsindex mot luft
4 , 3 ... 3 4 9
vara - och således : - = .
3 2 2 3 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
