Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljusstrålarnas gång - Ljusets brytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUSSTRÅLARNAS GÅNG. LJUSETS BRYTNING. 815
reflekterade minsta ljusflödet, när infallsvinkeln är liten. Ju större infallsvinkeln blir,
desto starkare blir den reflekterade strålen på den brutnas bekostnad, och när
infallsvinkeln just blir lika stor eller större än brytningsgränsen, kommer allt ljuset att
reflekteras. Detta fenomen, som upptäcktes av Kepler, kallas på grund härav totalreflexion
och utnyttjas vid en del optiska instrument i stället för spegling mot vanliga speglar.
Reflexionsförmåga. Vid spegling mot en vanlig spegel, d. v. s. en på baksidan
folium-belagd glasskiva, kommer en del av det ljus, som tränger in i glasskivan, att upprepade
gånger speglas fram och tillbaka mellan glasskivans bägge ytterplan, varigenom en del
ljus går förlorat. Men även mot det blanka foliet sker speglingen icke fullständigt, lika,
litet som mot en blankpolerad metallspegel eller mot en genomskinlig kropps polerade
yta, utan en del av ljuset tränger in i metallen. Medan det inträngande ljuset i en
genomskinlig kropp fortsätter sinrätliniga gång, kommer det däremot att i en metall övergå
till oordnad rörelse, d. v. s. till värme. Man kan också lätt konstatera, att en starkt
bestrålad metallspegel så småningom blir varm, om också betydligt långsammare än
exempelvis en sotad yta. Metallskiktet, som således endast återkastar en viss procent av det
infallande ljuset, har på grund härav en bestämd reflexionsförmåga, vilken lämpligen kan
mätas i procent återkastat ljus.
Vid totalreflexion av den art vi nyss omnämnt är reflexionsförmågan 100 %, eftersom
allt ljus reflekteras. Vid reflexion mot en blank metallyta är reflexionsförmågan däremot
alltid mindre än hundra procent, även om ljuset faller vinkelrätt in mot den blankpolerade
ytan. Vid snett infall är reflexionsförmågan mindre, ju större infallsvinkeln är. I
följande tabell äro några metallers reflexionsförmåga angiven för vinkelrätt
infallande ljus.
Metall Reflexionsförmåga
Stål..........................................58.5 %
Nickel........................................62 %
Bly...........................................65 %
Platina.......................................70 %
Koppar........................................73 %
Kvicksilver...................................78 %
Tenn..........................................82.5 %
Alnmininm.....................................83 %
Guld..........................................85 %
Magnesium.....................................93 %
Silver . . . . ...............................95 %
Denna tabell visar, att silver speglar bäst av alla metaller, endast 5 % förloras vid
vinkelrätt infallande ljus. Då silvrets yta dessutom, tack vare silvrets plastiska
egenskaper, kan poleras synnerligen väl och icke så lätt oxideras som de oädla metallernas yta,
är silver synnerligen lämpligt som spegelmetall. Silver har också sedan urminnes tider
utnyttjats till metallspeglar och i senare tider även kommit till användning som
beläggning för glasspeglar, varvid dessa få en genomsnittlig reflexionsförmåga av 83 %. Till
glasspeglar har sedan gammalt kvicksilver i amalgam med tenn utnyttjats, ehuru den
genom kvicksilverångorna livsfarliga tillverkningsproceduren numera avskaffats i
civiliserade länder. Kvicksilverbelagda glasspeglar ha en reflexionsförmåga av c:a 71 %.
Till metallspeglar ha även legeringar kommit till användning. En av L. Mach
angiven legering av 2/3 aluminium och 1/3 magnesium är sålunda högst förträfflig, även om
den icke når upp till silvrets höga reflexionsförmåga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
