Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Färgerna och deras uppkomst - Regnbågens färgspel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
828
LJUSET.
ledde de gamle härutinnan är, att detta nattliga fenomen är mycket sällsynt och därför
undgick dem, men det uppträder verkligen, om ock mycket sällan. Orsaken härtill är,
att färgerna försvinna i mörkret och att det dessutom fordras en samverkan av flera
orsaker, vilka alla borde kunna enas för en och samma dag i månaden. Sålunda är det
nödvändigt, att det är fullmåne, och ävenså kan det icke bildas någon regnbåge annat
än vid månens uppgång eller nedgång. På mer än femtio år ha vi dock icke varit i
tillfälle att observera den mer än två gånger.»
Att man även på konstlad väg kan få fram liknande färgföreteelser var känt av
Aristoteles, som därom skriver följande:
»Den regnbåge, som bildas, när en åra lyftes ur vattnet, är fullkomligt lika den som
bildas på himlen, men färgen liknar mer den gloria, som i dimmig luft bildas omkring
lamporna, den är icke precis röd, utan synes äga en dragning åt purpur.» Längre fram
tillägger han: »Det bildas likaledes en regnbåge, om man stänker lätta vattendroppar
på ett ställe, som relativt solen är placerat så, att solen lyser upp dem på ena sidan och
lämnar dem i skugga på den andra. Om man utifrån ett så placerat ställe stänker in
vattendroppar, så bildas regnbågen genast, där solens strålar upphöra att giva skugga.
Det sätt, varpå färgerna bildas och ge upphov till regnbågen, är identiskt detsamma som
då det bildas medelst åror, ty den person, som stänker vattendropparna i detta fall,
gör med händerna vad åran kan göra.»
Omständigheterna, under vilka regnbågen bildas, äro således välbekanta för
Aristoteles, och sedan han redogjort för dem, kan han skrida till en förklaring av hur denna
färgade båge bildas, då ljus faller mot en mängd vattendroppar. Denna hans förklaring
är icke så lyckad, att den förtjänar närmare citeras. Grundtanken är den, att färg är
ett slags blandning av de två grundfärgerna vitt och svart, ljus och mörker.
Aristoteles anser, att vid regnbågen ljusstrålarna speglas mot vattendropparna, så att
regnbågen skulle bestå av en mängd små spegelbilder av solen. Dessa spegelbilders
olika färg tänker han sig vidare bero på att solstrålarna delvis tränga in i molnen, så
att speglingen blir mer eller mindre fullkomlig, allteftersom strålarna träffa molnen
mer eller mindre snett. Ju fullkomligare spegling desto livligare färg.
Hos den romerske författaren Seneca, i dennes N aturdlium quaestiorum, finner man
en annan speglingsteori, vilken icke heller är så särdeles lyckad. Seneca anser, att hela
regnbågen är en utdragen solbild, uppkommen genom spegling mot ett skålformat moln.
Färgerna i regnbågen ansåg han vara rött, gult och blått, vilka genom schatteringar
övergå i varandra. Deras uppkomst tänkte han sig ungefär som Aristoteles orsakad av
olika starka ljusstrålar. Trots att Seneca iakttagit färgspelet vid ett glasprisma, står han
fullständigt främmande för tanken, att glasprismats färgspridning skulle likna
regnbågens eller bildas på ett därom påminnande sätt.
Regnbågen ett ljusbrytningsfenoinen. Ett första framsteg i teorien för regnbågen
gjordes tack vare den mot mitten av 1200-talet verksamme munken Vitello. I
sin Optik framhåller han, att icke enbart spegling gör sig gällande vid regnbågen utan
även brytning. Medelst ett vattenfyllt glaskärl, som han placerade i solskenet, kunde
han på golvet i sitt rum få fram regnbågens färgspel. Visserligen anser han liksom
Seneca dessa genom brytning i vattenkulan uppkomna färger vara något olika mot
regnbågens, men han synes dock fullt på det klara med, att de spela in vid
regnbågens bildning, på så sätt att ljusbrytningen i regndropparna bidrager till
färgspelet i regnbågen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
