Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Färgerna och deras uppkomst - Regnbågens färgspel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRGERNA OCH DERAS UPPKOMST. REGNBÅGENS FÄRGSPEL.
831
av kulan, som är betecknad K, iakttog jag, att om vinkeln KEM utgjorde cirka 52
grader/ syntes denna del K också röd men icke så starkt lysande som D. Och
gjordes vinkeln något litet större, visade sig andra, svagare färger, men gjordes den föga
mindre eller mycket större, syntes ingen färg. Därav framgår uppenbart, att om hela
luften åt hållet M till är fylld av liknande kulor eller i deras ställe av vattendroppar,
så bör det på var och en av dessa droppar finnas en punkt, som är starkt röd och starkt
lysande och varifrån den mot ögat E dragna linjen med EM bildar en vinkel av ungefär
42 grader, så som jag antager vara fallet med de med R betecknade. Och dessa
punkter betraktade alla tillsammans, utan att man ser mer av var de äro än den vinkel,
Fig. 707. Upp- och nedvänd regnbåge kan bildas, om solljuset speglas mot en vattenyta.
Efter Cartesins.
under vilken de betraktas, böra synas som en sammanhängande cirkel av röd färg. På
alldeles samma sätt bör det förhålla sig med de punkter, som betecknats 5 och T, vilka
utgöra cirklar med svagare färger, för vilka den mot E dragna linjen med EM bildar
vinklar, som äro något spetsigare. Det är härav den första eller huvudregnbågen bildas.»
Cartesius visar vidare, att ställena K på de olika vattendropparna giva på analogt sätt
upphov till biregnbågen samt att ställena D och H motsvara utgångsställen för det från
solen kommande ljuset, sedan det speglats ini droppen i förra fallet en gång vid D och
i senare fallet två gånger vid H och I.
Cartesius framhåller, att regnbågen också kan bildas indirekt av solljus, som speglats
mot en vattenyta, ifall regnmolnet skuggar ljuset, så att vattendropparna icke belysas
direkt. I detta fall, som väl någon enstaka gång iakttagits och som han belyser med
fig. 707, kommer regnbågen att vändas upp och ned. Regnbågscirklarnas medelpunkt
ligger nu vid en punkt C, vars sammanbindningslinje med ögat B träffar solens
spegelbild.
Om också regnbågens bildning kan tänkas ske så, som ‘ nu i anslutning till Cartesius
anförts, kvarstår en av Cartesii alla föregångare förbisedd omständighet oförklarad.
Cartesius sätter fingret på denna sjuka punkt med följande ord, som klart visa hans
överlägsenhet över alla dessa föregångare. »Men den huvudsakliga svårigheten återstår,
nämligen att veta varför, när det finns så många andra strålar, som efter två brytningar
och en eller två speglingar kunna nå ögat, när droppen är i andra ställningar, det dock
alltid blott är dem jag talat om, som låta färgerna komma till synes. Och för att lösa
den svårigheten har jag sökt, om det inte finns något annat fenomen, där de på samma
sätt komma till synes, så att jag genom en jämförelse mellan dem bättre skulle kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
