Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Färgerna och deras uppkomst - Ljusets spridning genom ett prisma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
838
LJUSET.
traljärger, och ljus av en bestämd spektralfärg kallas homogent ljus. I anslutning till
fig. 715 framhåller Newton, att spektret blir renare, ju mindre man gör det hål,
varigenom ljuset insläppes.
Eftersom spektrets färgband således kan anses bildat av en hel rad strålknippen
av olika färger, vilka var för sig icke åter kunna spridas, men vilka däremot ha
oförändrade brytningsegenskaper, anser Newton, att man kan skilja mellan enkelt eller
homogent ljus å ena sidan och sammansatt ljus å den andra. Enkelt ljus skulle då vara
ljus av en fullt bestämd färg, vilket brytes i glasprismat med en fullt bestämd
bryt-ningsindex och vilket således icke härvid kan undergå någon utbredning, medan
däremot sammansatt ljus undergår utbredning.
Newtons experimentum crucis. Sedan dessa benämningar fastslagits, kunna vi
följa Newton i hans nästa steg, då han gör gällande, att det sammansatta
ljusets strålknippe utgöres av en hel mängd, varandra
genomträngande knippen av enkelt ljus. Det är ju en
urgammal erfarenhet, att två strålknippen kunna korsa varandra och således i korsningen
upptaga samma rum utan att störa varandra. I våra dagar, då automobilernas
strålkastare så ofta sända strålknippen, vilka korsa varandra i luften, är detta ju ett
ofta iakttaget fenomen. Att två strålar även kunna följas åt i hela sin längdriktning
är lätt att tänka sig, liksom att de var för sig skulle kunna äga en bestämd
brytbarhet eller färg. Skulle ett sådant sammansatt knippe av olikfärgade och olika
brytbara strålar träffa ett prisma, måste de ju på grund av sin olika brytbarhet
åtskiljas, spridas just så som solstrålen sprides till enkla strålar med olika färger.
Solstrålen skulle därför kunna tänkas utgöra ett dylikt knippe av olikfärgade ljusstrålar,
kort och gott bestå av strålar med olika brytbarhet och olika färg. Newton anser, att
detta icke blott kan tänkas vara möjligt utan att så rentav måste vara fallet. Ja,
han ansåg, att försöket med de två prismorna (fig. 714) otvetydigt bevisar detta. I
ett av sina brev betecknar han nämligen detta försök som ett absolut avgörande bevis,
eller som han med en än i dag ofta använd term själv uttrycker det: försöket utgör
ett experimentum crucis (korsvägsexperiment), varigenom frågan definitivt avgjorts till
förmån för den av Newton företrädda åsikten. Att Newton även tänkt sig
avgörandet vara till nackdel för Cartesius torde vara uppenbart, fastän Newton, som
alltid, undviker att nämna detta stora namn.
Vår tids forskning godtager emellertid icke möjligheten av experimentum crucis
i naturvetenskapliga frågor. Som vi tidigare framhållit (sid. 88) sker icke valet mellan
olika ståndpunkter genom avgörande bevis. En ståndpunkt kan visserligen bevisas
vara felaktig, därigenom att den visas leda till motsägelser, men ingen ståndpunkt
kan bevisas vara den enda riktiga. Varje företeelse kan inordnas under ett flertal
godtagbara teorier, och endast enkelheten är avgörande mellan dessa.
Att man även i föreliggande fråga kan ha att välja mellan flera olika teorier, skola vi
sedermera se. Enligt Cartesius skulle man kunna tänka sig, att det infallande ljuset
har helt andra egenskaper än det brutna, ty färgspridningen kan också tänkas
åstadkommen på så sätt, att det ljusbrytande materialet fullständigt ändrar ljusets
färgkaraktär. Olikheten i brytbarhet och olikheten i färg äro för Cartesius två fullständigt
skilda yttringar av det inflytande, som det ljusbrytande materialet har på det dubbelsidiga
rörelsefenomen, som Cartesius tänker sig ligga bakom vad vi kalla ljus.
Newton däremot tänker sig, att färg och olika brytbarhet äro olika benämningar för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
