Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Färgerna och deras uppkomst - Färgblandningar och färgsinnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
842
LJUSET.
Fig. 719. Metod att uppdela spektret av
vitt ljus i två knippen givande
komplementära färger.
het gör sig gällande i synsinnet på så sätt, att en förnimmelse icke omedelbart upphör,
när dess orsak försvinner. Vid en snabb växling av färger får ögat samma intryck,
som om de alla samtidigt påverkade synsinnet. Intrycket av vitt ljus är intryck av
en samtidig verkan av alla spektrets färger, vare sig dessa åtskilda men i snabb följd få
verka på ögat, så som vid hastigt rörlig kam, eller de alla samtidigt äro närvarande, så
som i den av linsen samlade ljusfläcken, när ingen kam ställes i vägen.
Även på andra sätt visade Newton, att
prismafärgerna vid blandning giva intryck av vitt ljus.
Sålunda kan man, så som i fig. 718, betrakta det •
från prismat ABC kommande färgknippet genom
ett annat prisma abc, varvid strålarna åter synas
förenade till ett smalt knippe vitt ljus.
Komplementfärg-er. Då man vid Newtons i
fig. 717 återgivna försök utestänger en del av
prismats färgstrålar genom att uppfånga dem på
papperskammen, så komma de övriga ej längre
att giva intryck av vitt ljus utan av en färg,
som säges vara komplementfärg till den utestängda
färgen. Två (primära eller
sammansatta) komplementfärger bilda
tillsammans vitt ljus. Uppfångar man
exempelvis de röda strålarna på kammen, så kommer fläcken på skärmen DE att
synas grön. Grönt och rött äro komplementfärger. Likaså om man uppfångar de gula
strålarna på kammen, så synes fläcken på skärmen blå, varför gult och blått äro
varandras komplementfärger.
I fig. 719 återgiva vi en enkel metod att särskilja spektrets färgstrålar i två grupper,
vilka därpå tack vare linsen l:s och prismat p:s ljusbrytande egenskaper samlas till två
färgfläckar f och n, vilkas färger just äro komplementfärger.
Fig. 720. Genom att släppa vitt ljus genom en V-formig dubbelspringa (AB) får man, sedan ljuset
passerat ett prisma, ett spektrum från vardera springan, och där dessa täcka varandra (LvT), erhållas
alla möjliga färgblandningar.
Emellertid behöva komplementfärgerna icke just vara färgblandningar av var sin
grupp av spektrets färger. Det är tvärtom möjligt att bland spektrets alla färger utvälja
en godtycklig färg och sedan finna en annan, sådan att dessa två enkla färger
tillsammans på ögat göra intryck av vitt ljus, så att de således även böra kännetecknas såsom
varandras komplementfärger. Hermann von Helmholtz (se sid. 574) har angivit en
enkel metod för studiet av dylika blandningar. Härvid har man en V-formig, smal springa
(AB i fig. 720), genom vilken det vita ljuset från solen eller en lampa får strömma in mot
ett prisma och giva upphov till ett spektrum på en bakom prismat uppställd skärm. Är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
