Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Färgerna och deras uppkomst - Färgblandningar och färgsinnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRGERNA OCH DERAS UPPKOMST. FÄRGBLANDNINGAR OCH FÄRGSINNET. 843
prismat uppställt så, att dess kanter gå parallella med den linje, som halverar vinkeln
mellan springans bägge delar, så ger vardera springan ett snett spektrum (SLTv resp.
vLTM), och dessa bägge spektra täcka varandra delvis (utefter området vLTv). I
fig. 720 ser man således, att i rutan 1 färgerna ^(önt) och r(ött) täcka varandra, i rutan
4 däremot färgerna &(lått) och ^(ult). Äro två spektralfärger komplementfärger, måste
de därför i den ruta, som motsvarar deras färgstrimmors korsning, ge intryck av vitt.
I nedanstående tablå finnes en ungefärlig angivelse, av vilka färger som på detta
sätt uppstå genom blandning i det av bägge spektra täckta området:
Violett Indigo Cyanblått Blågrönt Grönt Gulgrönt Gult
Rött Purpur Mörkt skär Ljust skär Vitt Ljusgult Mörkgul Orange
Orange .... Mörkt skär Ljust skär Vitt Ljusgult Gult
Gult Ljust skär Vitt Ljusgrönt Ljusgrönt Gröngult
Gröngult . . . Vitt Ljusgrönt Ljusgrönt Grönt
Grönt .... Ljusblått Blått Blågrön
Blågrönt . . . Blått Blått
Cyanblått . . . Indigo
Av denna tablå ser man bl. a., att violett och gröngult äro komplementfärger
liksom rött och blågrönt, eftersom dessa färger ge vitt som biandfärg. Likaså ser
man, att gult, som är komplementfärg till blått, samman med denna färg också ger vitt
till biandfärg, ett resultat som måhända kan förvåna den som är van vid blandning
av målarfärger, varvid blått och gult ju ge grönt som biandfärg. Blandning av
målarfärger är emellertid, som vi nu skola se, något helt annat än den blandning vi förut
tänkt oss ske genom samtidig belysning med olika färgat ljus.
Additiv och subtraktiv färgblandning’. För att klart inse den väsentliga olikheten
mellan blandning av färgade ljusstrålar och blandning av färgämnen eller färgpulver
måste vi göra klart för oss hur färgade kroppar, och bland dem även färgpulver, ge
upphov till ögats färgintryck.
Den färg, som ett färgpulver eller annat färgat föremål har, beror dels av föremålets
egen beskaffenhet och dels av beskaffenheten hos det ljus, varmed föremålet belyses.
I mörkret har det ingen färg alls utan är osynligt. Belyst med homogent ljus företer det
dettas färg i olika mörka eller ljusa schatteringar. Om man exempelvis förfogar över
det homogena gula ljus, som uppstår då en med koksalt inmängd bomullssudd placeras
på ett fat med sprit och antändes, och om man med detta belyser olika föremål, så
kan man icke iakttaga andra färger än gult och svart och olika nyanser av gulgrått.
Ett ansikte blir således så gott som färglöst, läpparna synas svarta, tänderna gula,
mellan gult och svart schatterar hela ansiktet.
Ljuset, som träffar ett föremål, återkastas delvis från dess yta och tränger delvis
in och liksom suges upp eller absorberas av föremålets inre; vid homogen belysning
synas därför de absorberande delarna mer eller mindre svarta, medan de övriga delarna
synas äga samma färg som ljuset, ty genom återkastningen nås ögat av strålar på
samma sätt som om de direkt utsänts av föremålet. Varje liten del av föremålets yta både
utsänder en del av ljuset och absorberar återstoden, ehuru i olika proportioner, därigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
