Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Färgerna och deras uppkomst - Färgblandningar och färgsinnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
844
LJUSET.
uppkomma de olika schatteringarna av ljuskällans homogena färg. Proportionen
mellan det utsända och det absorberade ljuset är icke densamma för olika färgat ljus utan
utfaller väsentligt olika. Belyser man ett ansikte med rött ljus, synas sålunda
läpparna icke längre svarta utan få en starkt röd färg.
Belyser man ett föremål med en blandning av olika färgat ljus, kunna samtliga
de i ljuset ingående färgerna i olika proportioner återkastas från och absorberas av
föremålets olika delar. Innehåller ljuset alla spektrets färger, så som fallet är med dagsljuset,
komma föremålets färgegenskaper till full utveckling, och man ser dess olika delar
olika färgade, beroende på i vilken proportion de olika färgerna återkastas eller tränga in
i kroppen. Man kan härav förutse, att det ljus, som tränger in i en med viss färg synlig
yta, bör utgöra komplementfärg till denna genom återkastning uppkomna färg. Detta
kan man också konstatera. Ett tunt guldblad synes ju i vanlig belysning gult, men
man kan också se ljus sila igenom det, varvid det skiftar i blågrönt. Ser man ner i ett
uppifrån av solen belyst djupt vatten, synes det grönt, men ser man på solen genom
en tät, av vattendroppar bildad dimma, synes solen röd.
Ett gult färgpulver får sin färg därav, att det huvudsakligen absorberar de blå
strålarna i det vita ljuset, liksom ett blått färgpulver absorberar huvudsakligen de gula.
En jämn blandning av dessa fint fördelade färgpulver absorberar således huvudsakligen
både gula och blå strålar, varför ljuset, då det återkastas från den jämna blandningens
yta, får den färg, som kan iakttagas, då man blandar ljusstrålar omfattande alla
spek-tralfärger med undantag av gult och blått. Men den färg, som på detta sätt
uppkommer av ljusblandningen, är just grönt. Vid färgpulver eller pigmentfärger, som de
också kallas, och vilka användas till vanligt måleri, är det således pigmentets förmåga att
absorbera ljusstrålarna, som är utslagsgivande för vilka delar av det vita ljuset
som därefter återstå och åt ögat få giva färgintrycket.
Man kallar därför färgblandning medelst pigmentfärger subtraktiv färgblandning,
ty genom absorptionen bortfiltreras eller subtraheras en del av de ljussorter, varmed
blandningen belyses, och detta är orsaken till det slutliga färgintrycket. Vid blandning
av de från prismat kommande ljussorterna, som vid blandningen få samverka vid
belysning av en vit yta, säger man däremot, att additiv färgblandning äger rum. Vid teatrars
scenbelysning, då ljuset från olika färgade glödlampor eller strålkastare får falla på
ett vitt föremål, erhålles en additiv färgblandning av ljussorterna. Får dylikt
blandat ljus däremot falla på ett föremål, som icke är vitt, uppstår en kombination
av additiv och subtraktiv färgblandning.
Pointillisin och camouflage. Man kan även med pigmentfärger uppnå en additiv
färgblandning, ifall de läggas i små avskilda fläckar intill varandra och därpå betraktas
från så stort avstånd att de smälta samman för ögat. Inom den av de franska målarna
Signac, Seurat m. fl. företrädda konstriktning, som kallats pointillism, har denna
färgblandning använts för att få större luftighet och intensitet över färgerna. Pointillisterna
sätta färgerna på duken med själva spetsen av penseln och använda härvid ett fåtal
rena och hållbara färger. Sedermera har denna teknik fullständigt missförståtts, och man
har i klickmaneret huvudsakligen sett en ny metod att väcka sensation, och så ha
klickarna svällt ut, så att man skulle behöva stå tiotals meter och ännu längre från
tavlan för att få klickarnas färger att blandas.
En på additiv färgblandning grundad, under världskriget utarbetad och just för
avlägsna åskådare avsedd färgblandningsmetod är camouflage (av fra. camoufler, dölja),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
