Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Färgerna och deras uppkomst - Färgblandningar och färgsinnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRGERNA OCH DERAS UPPKOMST. FÄRGBLANDNINGAR OCH FÄRGSINNET. 847
ock sparsamt, förekommit. Proportionen mellan de olika nervelementens
retningsinten-siteter för spektrets alla färger har fastställts genom ingående fysiologiska
mätningar.
Förr användes vid dylika studier av färgblandningar Maxwéllska skivor, runda
pappskivor av olika färg, försedda med en slits (se fig. 721), så att de kunna trädas i
varandra och uppsättas på en roterande axel. Genom rotationen åstadkommes en additiv
färgblandning, och genom avpassning av de färgade ytornas inbördes storlek erhållas
färgblandningens
intensitetspropor-tioner.
Numera användas tre
glödlampor av färgat glas, inkopplade till
belysningsnätet i serie med var
sitt regleringsmotstånd, varigenom
man kan avpassa lampornas
ljusstyrka. Ljuset kastas genom lämp-
liga reflektorer mot en vit skärm, på vilken additiv färgblandning äger rum. Det
visar sig, att man i bästa överensstämmelse med trefärgsteorien kan på detta sätt
erhålla varje önskad biandfärg.
I fig. 722 återgiva vi de tre nervelementens olika retbarhet för spektrets alla
färger enligt moderna mätningar utförda av König och Dicterici på ett stort antal
personer. I höjdled angives retningens intensitet och i vågled de olika färgerna dels
numrerade i våglängd, dels i
bokstäver, motsvarande
solspektrets Frauenhoferska linjer från
a till H. Den vänstra kurvan R
svarar mot det röda färgsinnet
och den högra V mot det
violetta färgsinnet. De mellersta
kurvorna G svara mot det
gröna färgsinnet, KK enligt
König och DD enligt Dicterici,
den prickade kurvan svarar mot
ett ganska ofta förekommande
abnormt grönt färgsinne.
Vid grönblindhet saknas
den mot den mellersta kurvan svarande retbarheten, men därför saknas icke all
retbarhet för grönt ljus. Tvärtom visar diagrammet, att både det röda färgsinnet och
det violetta färgsinnet samtidigt påverkas av grönt ljus, ehuru denna påverkan blir
svagare än för en normal individ och dessutom giver ett helt annat intryck, nämligen
intryck av rött. Ordet färgblindhet är därför i viss mån oegentligt, och läkare använda
därför stundom den korrektare benämningen »grön-anomal» eller »röd-anomal» i st. f.
grönblind och rödblind.
Fig. 722. Retbarheten hos ögats tre färgsinnen för olika färger
i spektrnm. (Siffrorna angiva våglängder, bokstäverna
Frauenhoferska linjer.)
Simultan kontrast. I den av den engelske fysikern R. Smith 1738 publicerade
Compleat system of Opticles fanns bifogad en Essay on distinct and indistinct vision av en
annan engelsk fysiker James Jurin, vari för första gången behandlas det fenomen, som
sedermera fått benämningen simultan kontrast. Detta fenomen består däri, att ett ljust
Fig. 721. Maxwéllska färgskivor. Den mellersta skivan
erhålles genom att de bägge andra trädas i varandra,
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
