Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljusets natur - Ljusets böjning och interferens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUSETS NATUR. LJUSETS BÖJNING OCH INTERFERENS.
895
vara mycket kort; den är därför icke ens synlig i fig. 761, ehuru detta instrument har
samma principiella byggnad som instrumentet i fig. 760.
Michelsons interferensrefraktometer. En interferensmetod, som fått stor
betydelse för ett flertal grundläggande undersökningar, uppfanns på 1880-talet av
den amerikanske fysikern och nobelpristagaren A. A. Michelson (1852—1928).
Principen för denna metod framgår av fig. 762. Anordningen består av två jämntjocka
glasplattor och y2 samt två plana speglar
n och p, av vilka den förra är fast och den
senare rörlig. En del av det ljus, som
inkommer från S, går igenom glasplattan
speglas därefter mot n tillbaka till glasplattan
tränger in i denna och speglas delvis mot
Fig. 763. Michelsons
interferensrefraktometer.
Fig. 762. Michelsons
interferensmetod.
dennas baksida, varefter det utgår i riktningen E. En annan del av det från N
kommande ljuset speglas omedelbart mot glasplattan går därefter delvis igenom
glasplattan y2, speglas därefter mot p och går tillbaka igenom såväl yr som y2 för att
ävenledes utgå i riktningen E, varvid detta ljus interfererar med det ljus, som speglats
mot n. Det ljus, som speglats från spegeln n, kan man också tänka sig komma, som
om det speglats mot denna spegels spegelbild R i förhållande till skivan så att hela
anordningen således verkar, som om ljus speglats mot de båda parallellställda speglarna
R och p. Verkan blir således analog med verkan av Fabry och Perots bägge parallella
speglar. Anordningen har framför Fabry och Perots den fördelen, att den ena spegeln
icke i verkligheten skymmer den andra, men en del ljus går i alla fall förlorat genom
spegling mot de båda glasplattornas övriga ytor. Man har emellertid sedermera utbytt de
båda glasplattorna mot en enda, halvgenomskinlig, försilvrad spegel, varigenom det hela
förenklats.
I fig. 763 synes ett av de instrument, Michelsons interferensrejraktometer, som byggts
på denna princip. Gx och Gs äro de båda fast monterade glasplattorna, Mr den fasta, med
två ställskruvar justerbara spegeln och M2 den likaledes justerbara, utefter en
mikro-meterskruv flyttbara spegeln. Med detta instrument har Michelson åstadkommit
syn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
