Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljusets natur - Ljusets hastighetseffekter - Ljuset som energiform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
904
LJUSET.
mellan hastigheterna till 1.7 7, då däremot brytningsindex för kolsvavla är 1.66. Om man
teoretiskt beräknar förhållandet mellan grupphastigheterna i vakuum och kolsvavla. får
man däremot värdet 1.7 65 i bästa överensstämmelse med Michelsons mätningar.
LJUSET SOM ENERGIFORM.
En hel del av ljusets för tekniken mera betydelsefulla egenskaper och yttringar
kunna göras till föremål för ett ingående studium, utan att man därför behöver ingå på
några hypoteser rörande ljusets natur. Sålunda insåg man redan på 1700-talet, att
ljusets användning för belysningsändamål kräver ljusets uppmätning och gradering. Vill
man använda vår tids terminologi, skulle man kunna säga, att det var ljusets egenskap
av energistrålning, som härvid gjordes till föremål för studier. Vid uppmätning och
gradering av denna energistrålning tog man till en början icke någon egentlig hänsyn till
ljusets färgegenskaper. Men genom spektralanalysen riktades uppmärksamheten mot
ljusets spektrala uppdelning, och man begynte att se ljuset som sammansatt av
olika slags energistrålning. Ljusets värmande egenskaper ävensom dess inverkan på
den fotografiska plåten gjorde, att man dessutom särskilde de synliga ljusstrålarna,
värmestrålar och kemiska strålar såsom olika beståndsdelar av en ljuskällas
energistrålning. Emellertid insåg man snart, att detta särskiljande av olika strålar egentligen hade
sitt upphov i att ljusets energistrålning kan omvandlas i olika energiformer, nämligen
energistrålningens omvandling i fysiologisk energi, i värmeenergi och i kemisk energi.
Denna omvandling i olika energiformer utfaller visserligen rätt olika i olika delar av
spektret, så att den kemiska omvandlingen är mera påtaglig i spektrets violetta del,
medan omvandlingen i värme är mera påtaglig i spektrets röda del, men detta kan icke
motivera energistrålningens uppdelning i dessa olika slags strålar. Genom uppfinnandet
av fotografiplåtens sensibilisering medelst vissa färgämnen har man dessutom kunnat
få plåtar känsliga även för rött ljus, och i våra dagar har man lyckats sensibilisera
fotografiplåtar så pass, att man kan taga fotografier vid den för ögat osynliga
»belysningen» från ett uppvärmt strykjärn.
Själva spektret visar, att den strålande energi vi kalla ljus kan uppdelas i spektrala
former, vilka kännetecknas av de olika mått, som man enligt undulationsteorien kallar
våglängd. En sådan uppdelning av strålningsenergien efter våglängd, eller ännu bättre
efter svängningstal, är av en väsentligt mera vittgående betydelse än den gammaldags
uppdelningen i kemiska och värmestrålar. Därigenom blir det bl. a. möjligt att utvidga
ljusbegreppet till att även omfatta röntgenstrålar och radiovågor, eftersom dessa
energistrålningar ha alla egenskaper gemensamma med ljuset utom just svängningstalet. En
sådan sammanfattning under samma synpunkter och lagar av fenomen, som förut ansetts
av vitt skilda naturer, betyder ett oerhört framsteg mot klarhet och förenkling.
Genom att ljusstrålningen behandlas som en energiform blir det möjligt att vid dess
studium utnyttja termodynamikens teoretiska undersökningsmetoder. På den vägen har
månget märkligt resultat vunnits. Det märkligaste resultatet är, att man vid studiet av
strålningarnas spektrala fördelning spårat tecken till existensen av ljuskvanta, individuella
energibelopp kännetecknade dels av svängningstalet och dels av den universella
konstant, som benämnes element ar kvantum. Fastän man hållit sig till sådana yttringar av
ljuset, som man kunnat vänta sig höjda över alla detalj spörsmål, har man således tvungits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
