Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljuset som energiform - Fotometri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
910
LJUSET.
Fig. 772. Ljusfördelningskurva för lampa
med (––––-) och utan (-••-) skärm.
Belysningsdiagram. I den optiska bänken mätes ljusflödet i en med bänkens skena
parallell riktning. Uppsätter man en glödlampa, så att den kan lutas i olika vinklar i
förhållande till bänkriktningen, och i dessa olika lägen fotometriskt bestämmer ljusflödet,
erhållas olika värden för olika riktningar. Man kan grafiskt åskådliggöra en lampas
ljusfördelning i olika riktningar, så som fig. 772 visar för två olika lampanordningar. Den
prickade kurvan motsvarar en vanlig glödlampa utan skärm, och den heldragna kurvan
motsvarar samma lampa försedd med en efter moderna principer konstruerad dubbel
mjölkglasskärm. För att förstå diagrammet får man tänka sig dess övre vågräta
begräns-ningslinje representera taket i ett rum, medan den undre vågräta begränsningslinjen
representerar golvet, och de båda lodräta
begräns-ningslinjerna representera två av rummets väggar.
Den ljusa, runda fläcken i diagrammet får föreställa
lampan, som hänger ned från taket, och de från
densamma utgående strålarna angiva den riktning,
i vilken den fotometriska mätningen är utförd. De
siffror, som stå vid dessa strålar, angiva därför den
vinkel lampan vridits i optiska bänken, och den
med 0 betecknade utgör då lampans
utgångsställ-ning. Den för vardera lampan karakteristiska
kurvan erhålles på så sätt, att man utefter varje
riktning avsätter måttet på det uppmätta
ljusflödet. Diagrammet visar således, att den
obe-täckta glödlampan icke kastar något ljus upp i
taket mitt över lampan (den skymmes ju av
lamp-hållaren), men däremot kommer rätt mycket ljus
till takets övriga delar, och man ser, att den för
övrigt kastar ungefär lika starkt ljus åt alla håll mot golvet och något svagare ljus
mot väggarna. Den skärmförsedda lampan koncentrerar däremot ljuset rakt nedåt
golvet, så att den är idealisk, om det gäller att belysa ett bord, mot väggarna kastas ett
väsentligt svagare ljus och mot taket praktiskt taget intet ljus. Genom denna av
skärmen ändrade ljusfördelning uppnås en väsentlig stegring av golvbelysningen;
diagrammet visar, att belysningen utefter O-linjen är för den skärmförsedda lampan
dubbelt så stor som för den obetäckta lampan. Utefter 55°-linjen överensstämma
ljusstrålningarna, och ovanför 70°-linjen giver skärmlampan nästan ingen strålning.
Numera har man speciellt inrättade optiska bänkar i förening med fotocell (se sid.
924), som möjliggöra ett snabbt automatiskt upptagande av ljusfördelningsdiagram för
olika lampor och lampskärmar. Dylika diagram bliva utslagsgivande för lampors
användbarhet till rums- och gatubelysning m. m.
Integralfotometer. Lumeuineter. Eftersom en och samma lampa kan med hjälp av
skärmanordningar få ljusfördelningen reglerad på olika sätt, är det för belysningstekniken
av vikt att kunna bestämma en lampas totala ljusflöde. Det totala ljusflödet mätt i lumen
blir på så sätt det egentliga måttet för en lampas ljusstyrka; ett diagram över
ljusfördelningen i olika riktningar kompletterar sedan på ett betydelsefullt sätt denna uppgift om
lampans ljusstyrka.
Till mätning av totala ljusflödet har på 1890-talet konstruerats apparater med
roterande speglar o. dyl. Fransmannen A. Blondel konstruerade 1895 en lumenmeter, vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
