Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljuset som energiform - Fotometri - Ljusenergins former och omvandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUSET SOM ENERGIFORM. OMVANDLINGAR.
911
Fig. 773. Ulbrichs
kula.
vilken ljusstrålningen från ljuskällan samlades i en sfärisk silverspegel och. kastades mot
en liten genomskinlig skärm, varefter den mättes med vanlig fotometer.
Numera användes huvudsakligen Ulbrichs integralfotometer, vanligen kallad Ulbrichs
kula, uppfunnen av tysken R. Ulbrich år 1900. Denna (se fig. 773) består av en
ganska stor, ihålig kula, diametern är en eller annan meter,
invändigt vitmenad med en matt yta. Ini denna-kula placeras
ljuskällan genom en lucka, och dess ljus kommer genom
upprepad återkastning att jämnt belysa sfärens vita yta. Genom
ett mindre hål kan man se in mot denna vita yta, och detta
titthål avskärmas från ljuskällan av en i kulan placerad liten vit
skärm, så att intet ljus kan gå direkt från ljuskällan. Ljusflödet
genom titthålet är nästan exakt proportionellt mot ljuskällans
totala ljusflöde, ifall kulans radie är tillräckligt stor i förhållande
till titthålets radie. Genom att med en vanlig fotometer
uppmäta ljusflödet genom titthålet kan man därför få ett relativt
mått på totala ljusflödet. Inför man en normallampa i kulan, kan man en gång för alla
bestämma den faktor, med vilken det relativa måttet skall multipliceras, för att totala
ljusstyrkan skall angivas i lumen.
Luxmeter. För belysningstekniskt ändamål har man behov av lätt transportabla
fotometeranordningar för snabb uppmätning av belysning. Härtill användas små lätta
apparater, i vilka en fotometer och en av ett torrbatteri matad elektrisk normallampa äro
inbyggda. Dylika belysningsmätare, som kallas luxmeter, ha ett litet fönster, som riktas
mot den yta, vars belysning skall mätas, och det infallande ljuset jämföres sedan med
normallampans ljus. Genom en tub ser man in mot fotométerns synfält, varefter man
genom att vrida på en ratt får fotometern inställd på lika belysning. Vanligen är ratten
försedd med en skala, på vilken man sedan direkt i lux kan avläsa den sökta belysningen.
Den anordning, varmed man inställer fotometern, växlar för olika instrumenttyper.
Vid ett portativt instrument kan man icke reglera normallampans avstånd från
fotome-terskärmen i avsikt att reglera den från normallampan härrörande belysningen av
foto-meterskärmen, ty då skulle instrumentet bliva alltför vidlyftigt. I stället har man på
mindre skrymmande sätt sökt reglera normallampans belysning. Av olika metoder, som
kommit till användning, vilja vi omnämna dels reglering av normallampans ljusstyrka
genom aftt med ett regleringsmotstånd ändra lampans spänning och dels avskärmning av
normallampans ljus med en fast eller roterande skärm, vars hål är reglerbart. I handeln
förefintliga luxmetrar tillåta mätningar inom området från O.oi Lx till 500 Lx med ett
fel av ungefär 5 %. I litteraturen finnas beskrivna luxmeteranordningar, som äro avsedda
att tillåta mätningar upp till 100 000 Lx.
Ljusenergiens former och omvandlingar.
Ögats relativa färgkänslighet. Tack vare glimmermetoden har det blivit möjligt
att bedöma ögats förmåga att uppfatta ljus av olika färg men med samma
strålningsenergi. Det har visat sig, att ögat har en utpräglad selektivitet, d. v. s.
att det påverkas olika starkt i olika delar av spektret. Av den Internationella
Belysnings-kommissionen i Genève blev 1924 på förslag av den amerikanske fysikern K. S. Gibson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
