- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
913

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljuset som energiform - Ljusenergins former och omvandlingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LJUSET SOM ENERGIFORM. OMVANDLINGAR.

913

strålar. Likaså kunde man vid sidan om ett spektrums röda del påvisa
värmeverkningar, som man tillskrev verkan av ett tredje slags strålning, värmestrålar. Så
småningom kom man emellertid underfund med att synligt ljus, kemiska strålar och
värmestrålar alla ha både värmeverkningar och kemiska verkningar och att det enda som
skiljer dem åt är dels deras läge i spektrum, d. v. s. deras våglängd, och dels ögats
selek-tivitet eller olika retbarhet. Men att fysikaliskt särskilja strålar på grund av deras olika
fysiologiska verkan på ögat fann man snart ovetenskapligt. All i en spektrometer
sprid-bar strålning sammanfattas därför numera under benämningen ljus eller strålande energi,
och man tänker sig denna energi förekomma i olika spektrala former, kännetecknade av
våglängdens storlek, men i övrigt av samma natur. Strålning med större våglängd
än det röda ljusets kallas därför numera icke värmestrålning utan infraröd strålning,
och strålning med kortare våglängd än det violetta ljuset kallas icke kemisk strålning
utan ultraviolett strålning.

Röntgenstrålarna ha visat sig ha precis samma egenskaper som vanlig ljusstrålning.
De kunna speglas, brytas, böjas och spektralt spridas av prismor och gitter, det enda
som skiljer dem från vanliga ljuskällors ultravioletta ljus är, att våglängderna äro
utomordentligt korta, blott ungefär en tusendel av det synliga ljusets våglängder. Likaså visa
radiovågorna samma egenskaper som ljuset, enda olikheten är, att våglängden är
avsevärt mycket större, från några millimeter och upp till tiotusentals kilometer. Man anser
därför röntgenstrålar, synligt och osynligt ljus ävensom radiovågor som olika spektrala
former av samma slags energistrålning.

Strålningsenergiens alstring ur andra energiformer. De flesta ljuskällor visa på ett
oförtydbart sätt, att ljusstrålningens underhållning sker på bekostnad av energi i en eller
annan form. I oljelampor, vax- och stearinljus o. dyl. förbrännes lampans
brännmedel, och materialåtgången står i viss proportion till ljusflödet. Brännmedlets kemiska
energi är väsentligt högre än den kemiska energien hos de bortgående
förbränningsgaserna; skillnaden utgöres av den förbränningsenergi (se sid. 668), som förlorats under
förbränningen och som man i överensstämmelse med energiprincipen får anse
förvandlad först till värmeenergi i lågan och därpå till den strålning senergi, som förefinnes i varje
rumsdel av ett ljusflöde. Eftersom denna strålningsenergi endast blir synligt ljus, under
förutsättning att förbränningsförloppet är så livligt, att en så hög temperatur uppstår
i lågans små kolpartiklar att dessa glöda, brukar den på detta sätt alstrade strålningen
kallas temperatur strålning. Vid temperaturstrålningen betingas strålningsenergien av den
genomsnittliga rörelseenergi, som molekylerna äga. Det finns andra ljuskällor, där
strålningsenergien vida överstiger den av temperaturen beroende molekylarenergien;
sålunda utgöra de moderna, i reklamsyfte utnyttjade neonljuslamporna exempel på
sådant »kallt» ljus, och även annat genom direkt omvandling av elektrisk energi alstrat
ljus utgår ofta från kroppar med relativt låg temperatur. Dylik för ögat synlig
strålning, som härrör av omvandling av annan energi än värmeenergi, kallas efter E.
Wiede-manns föredöme (1888) för luminiscens. Alltefter arten av den ursprungliga energi,
som förvandlas till synligt ljus, särskiljer man olika slags luminiscens, såsom
elektro-luminiscens, då elektrisk energi förvandlas till ljus, fotoluminiscens, då ljus inom ett visst
våglängdsområde alstrar ljus av annat våglängdsområde (exempel härpå utgör
fluorescens), kemiluminiscens, då kemisk energi direkt omvandlas till ljus, såsom fallet
är vid fosfors oxidering i luft, s. k. fosforescens, eller vid radioaktiva ämnens omvandling,
s. k. radioluminiscens, m. m.

58—250164. Uppfinningarnas bok. I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:16:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0925.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free