Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljuset som energiform - Ljusenergins former och omvandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
914
LJUSET.
Inom belysningstekniken använde man i äldsta tider temperaturstrålning i form av
elden från ved, lampor och ljus, men även fosforescerande kroppar kommo till
användning, exempelvis lysmaskar och eldflugor samt multnande ved, s. k. lysved. I vår tid
dominera förbränningslampor och glödlampor, vilka senare även utsända
temperaturstrålning. I båglampor och gasurladdningslampor, såsom neonlampor, natriumlampor
och kvicksilverbåglampor, utnyttjas dock elektroluminiscens.
Ultraviolett strålning har fått stor betydelse inom läkekonsten och
reproduktionstekniken; som förnämsta ljuskälla användes den av kvartshölje omslutna
kvicksilverbåglampan, s. k. kvartslampa. Kvarts absorberar icke ultraviolett ljus, medan däremot
vanligt glas har ett brett absorptionsband inom spektrets ultravioletta del; glas är därför
ogenomskinligt och oanvändbart som hölje för ultraviolett strålning.
Ultraröd strålning har betydelse inom den fysikaliska mättekniken och synes även
kunna få betydelse för tekniken, på den grund att vattenånga, dimma o. dyl.
genomsläppa dessa strålar, medan däremot synligt ljus absorberas. Numera för firman
Ilford & C:o i handeln fotografiplåtar sensibiliserade för ultraröd strålning. Med dylika
plåtar kan man fotografera tvärsigenom dimmor och moln. För militärt bruk ha de
därför oerhörd betydelse. Med dylika plåtar kan man även fotografera föremål i
mörker, om de utsättas för ultraröd strålning, t. ex. från ett varmt strykjärn. Som
förnämsta ljuskälla för ultraröd strålning användes hittills gasljus med Auerbrännare
(»glödstrumpa») och elektriskt ljus med Nernstbrännaren, en rad stavar av
zirkon-oxid, vilka upphettas till glödning av elektrisk ström. På sistone ha amerikanska
teknici gjort systematiska undersökningar rörande olika metalloxiders ultraröda
strålning och funnit effektivare ljuskällor än Nernstlampan.
Den mest kortvågiga strålningen, röntgenstrålningen, ävensom den mest långvågiga
strålningen, radiovågen, alstras uteslutande på elektrisk väg, och en redogörelse härför
företages lämpligast i samband med de elektriska fenomenen.
Strålningsenergiens omvandling till andra energiformer. Ljusstrålningens energi
kan i sin tur förvandlas till andra energiformer. Mest bekant är ljusets
omvandling till värme, fysiologiskt förnimbar genom människans temperatursinne,
men också lätt påvisbar med en termometer, vars kvicksilverbehållare sotats.
En dylik sotad termometer visar alltid högre temperatur än en vanlig blank
termometer, därför att en stor del av den strålning, som träffar sotet, absorberas och
omvandlas till värme.
Ljusets omvandling till kemisk energi spelar en utomordentlig roll
i naturen, hemoglobinet i djurens blod och klorofyllet i växternas blad utgöra
förmedlare av en dylik omvandling.
Ljusets omvandling till mekanisk energi, som sker tack vare ljusets
strål-ningstryck, vilket vi strax skola mera ingående behandla, har möjliggjort en
anknytning till termodynamiken och har därigenom blivit av grundläggande teoretisk
betydelse för ett närmare utforskande av temperaturstrålningens egenskaper.
Ljusets omvandling till elektrisk energi har fått en epokgörande teknisk
betydelse, bl. a. i samband med bildtelegrafi och television, varför denna omvandling är
förtjänt av en mera ingående redogörelse.
Ljusets omvandling från en spektrai form till en annan sådan man
möter den vid röntgenstrålning, fluorescens och Ramaneffekt har fått en epokgörande
vetenskaplig betydelse för utforskning av materians egenskaper och byggnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
