Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Optiska instrument - Linsers avbildningsegenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
956
LJUSET.
dropparna en till en fin spets utdragen förlängning. Bryter man av den fina spetsen,
sedan droppen kallnat, så splittras glaståren i småstycken. Även om spänningarna
inom en glaslins icke bliva så utpräglade som i dessa kuriösa exempel, äro de dock
stundom av sådan art, att de inverka på glasets brytande egenskaper. Fig. 815 visar
exempel på sådana spänningars inverkan vid en teleskoplins. Föremålet, som linsen
Fig. 818. En stjärnas
böjnings-bild medelst en tunn lins, som
bändes genom inspänning mot
. tre stöd.
Fig. 817. En stjärnas böjningsbild medelst en lins utsatt
för dålig infattning.
avbildar, är i detta fall en stjärna, således en lysande punkt. Fig. 816 visar
inflytandet av blåsor o. dyl. i glaset.
Därest en glaslins hårt fastskruvas i en fattning, som icke jämnt sluter till om
linsen, kunna spänningar och bändningar uppstå inom linsen på grund av fattningens ojämna
tryck. Fig. 817 visar exempel på en stjärnas bild vid en teleskoplins, som är utsatt för
spänningar i fattningen, och fig. 818 är exempel på en lins utsatt för bändningar.
Kromatisk aberration. Den kromatiska avvikelsen orsakas av glasmaterialets
färgspridningsegenskaper och visar sig däri, att varje lysande punkt motsvaras av en
sammanhängande rad olikfärgade punkter (jmfr fig. 713 på sid. 836), så att om bilden
uppfångas på en skärm eller fotografiplåt, kan endast en färgpunkt skarpt uppfångas
på skärmen, de övriga färgerna giva oskarpa ljusfläckar, och alla dessa ljusfläckar giva
tillsammans en mer eller mindre vit ljusfläck försedd med en färgad kant.
Genom att sammankitta en konkav och en konvex lins av olika starkt
ljusbrytande material, vanligen kronglas och flintglas, kan man emellertid vid lämplig
dimensionering av linserna uppnå, att de båda i motsatt riktning verkande färgspridningarna
någorlunda upphäva varandra. Vid sfäriska linser kan man uppnå, att de båda
linsernas färgspridningar exakt upphäva varandra för två våglängder, men sedan
återstår alltid en betydligt svagare färgspridning för övriga våglängder, s. k. sekundärt
spektrum.
Valet av de två färger, för vilka exakt akromatisering eller upphävning av
färgspridningen äger rum, beror på linsens användningssätt. Skall linsen användas att
sättas för ögonen, brukar man, med hänsyn till att spektrets synliga del ligger mellan
de frauenhoferska linjerna C och F, akromatisera för dessa båda linjer; linsen blir då
visuellt korrigerad. Skall linsen användas för astro fotografiskt ändamål, brukar man, med
hänsyn till att stjärnljusets kemiska verkan gör sig mest gällande mellan de
frauenhoferska linjerna F och Hg, akromatisera för dessa båda linjer; linsen blir då aktiniskt
korrigerad. En aktiniskt korrigerad lins ger en för ögat tydligt skönjbar
färgspridning. För vanligt fotografiskt ändamål brukar man akromatisera för linjerna D
och G’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
