- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
968

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Optiska instrument - Moderna instrumentkonstruktioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

968

LJUSET.

Fig. 834. Abbes belysningsanordning
för mikroskop.

på ett riskabelt sätt ojämnt uppvärmt, nödgas man konstruera särskilda
belysningsan-ordningar. Den fordran man i första hand måste ställa på en dylik anordning är, att
den trots ljuskällans relativt stora avstånd skall samla ljusstrålarna, så att så många
som möjligt träffa föremålet; anordningen skall med andra ord tjänstgöra som
kon-densor. Men därjämte bör man fordra, att föremålets belysning blir så jämn som möjligt
och att strålarnas infallsriktning skall kunna regleras oberoende av ljuskällans plats.

Fig. 834 visar Abbes belysningsanordning för
mikroskop, och fig. 826 visar ett schema över ett
modernt mikroskop med en dylik
belysningsanordning. Ljuset från ljuskällan speglas mot en ställbar
spegel och kastas därefter in i kondensorn, vilken
består av två linser, som givits sådan form, att
ljuset fullständigt koncentreras mot det
mikroskopiska föremålet. Med hjälp av en irisbländare
begränsas ljusfläcken till att blott omfatta föremålet.

Fig. 835 visar kondensoranordningen vid en
modern projektionsapparat. Som ljuskälla användes
med största fördel en likströmsbåglampa, men även
moderna glödlampor finnas konstruerade för detta
speciella ändamål, ehuru de icke fullt kunna mäta
sig med båglampan vare sig i ljusstyrka eller ljusets

koncentration. Vid båglampan är ljuset koncentrerat till det positiva kolets
intensivt glödande krater, som vändes emot kondensorn, vilken, för undvikande av
ljusstrålarnas uppvärmning av projektionsbilden, kombineras med ett vattenfilter, som
absorberar de ultraröda strålarna. Vanligen består kondensorn av två planko nvexa
linser, den ena med den plana ytan vänd mot ljuskällan och den andra med den plana
ytan i omedelbar närhet av själva projektionsföremålet, varigenom denna upptager hela
ljusflödet, vilket därefter koncentreras in i objektivet. Vattenfiltret består av
ett med två parallella glasväggar försett kärl, vilket är fyllt med vatten.
Ljusflödet kan bättre
tillvaratagas med en trelinsig
kondensor, vars mot
ljuskällan vända lins göres
konkavkonvex. Man ser
direkt av fig. 835 och
836 (vinklarna x och y),
att ljusflödet i detta
senare fall blir större.

Vanligen använder
man vid projektion
genomskinliga fotografier,
diapositiv, på glas eller
film, men vid
undervisningsanstalter o. dyl. har
man även behov av att
direkt på vita duken
projiciera ogenomskinliga

Fig. 835. Kondensor med 2 linser och vattenfilter för absorption
av infraröda strålar.

Fig. 836. Kondensor med vattenfilter och 3 linser, varigenom
båglampans ljusflöde bättre tillvaratages.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:16:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0980.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free