Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektrostatiska företeelser - Ljusfenomen och mekaniska verkningar av elektriskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1018
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
Ljusfenomen och mekaniska verkningar av elektriskt
URSPRUNG.
De äldsta elektriska fenomenen. De första säkra underrättelser om de elektriska
fenomenen, som finnas bevarade, härröra från antikens mest berömde mineralog, greken
Theophrastos (371—286 f. Kr.). I sektion 53 av sin bok om Ädelstenar omtalar han,
att han upptäckt, att icke blott bärnstenen utan även stenen lynkurion fasthåller små
kroppar, sedan den gnidits. Långt före Theophrastos var det nämligen bekant, att
bärnstenen ägde denna egenskap, och man ansåg, att denna upptäckts av en av
Greklands sju vise, Thales från Milet (jmfr sid. 76). Huruvida denna åsikt är riktig, kan man
icke avgöra, men själva det namn, denna sten ägde bland greker, syrèr och perser, synes
tyda på att kännedomen om bärnstenens egenskap, att efter dess gnidning halmstrån,
trådändar, papperslappar och dylikt häfta fast vid den, varit spridd sedan gammalt.
Syrerna kalla den tjuvstenen, och perserna kalla den halmtjuven, medan grekerna kalla
den elektron. Vare sig detta namn kommer från det arabiska elek (vidhäfta) eller det
grekiska elkein (draga till sig), så är det ju ett uttryck för bärnstenens egendomliga
karaktär i här berörda hänseende.
Vad slags sten Theophrastos’ lynkurion var, vet man icke med visshet, men alla de
egenskaper Theophrastos omnämner passa in på turmalin, en i elektriskt avseende
märklig sten, som allmänt förekommer i Indien, framför allt på Ceylon.
Ett annat fenomen, som sedan gammalt varit bekant och som omnämnes i
kommentarerna till historien över Julius Caesars afrikanska krig, är Sankt-Elmselden. Härom
läses följande: »Plötsligen begynte ett häftigt oväder, stora stenar (hagel) föllo till marken,
och samma natt lyste det från femte legionens pikspetsar.»
Plinius omnämner även detta fenomen: »Det finns stjärnor på jorden och på havet.
Själv har jag om natten sett ett stjärnliknande ljus sätta sig på soldaternas pikar. Dessa
stjärnor sätta sig också med ett egendomligt sus på masttopparna och på andra delar
av ett fartyg och hoppa från ett ställe till ett annat precis som fåglar. När de komma
enstaka, äro de ödesdigra; de genomtränga fartyget, och när de nått lastrummet antända
de kölen. När de däremot äro dubbla, äro de ett gott omen och förutspå en lycklig resa,
och vid deras åsyn flyr den farliga Helena. Därför kallar man dessa två stjärnor Castor
och Pollux, och på havet hyllar man dem som gudomligheter. Dessa stjärnor upplysa
även understundom människornas huvuden om natten och förutsäga då stora olyckor.
Men orsaken till dessa företeelser är okänd, den förblir gömd i naturens majestät.»
Denna Plinius’ berättelse är huvudsakligen av intresse, därför att den visar, att
man i antiken icke hade den ringaste föreställning om fenomenets ursprung. Beträffande
fenomenets karaktär ger beskrivningen högst felaktiga uppgifter; några typiska
dubbeleldar känner man icke till nu för tiden, och den enstaka stjärnan, som Plinius benämner
Helena, kan omöjligen hänsyfta på Sankt-Elmselden utan torde måhända varit vad
vi nu för tiden kalla kulblixt.
Förutom blixten, Sankt-Elmselden och fenomenet med den gnidna bärnstenen kände
man i antiken ytterligare ett nära sammanhörande, betydelsefullt fenomen, darr-rockans
bedövande slag, ehuru man lika litet anade något sammanhang mellan detta
fenomen och de tre andra som mellan dessa inbördes. Redan 30 år f. Kr. skall den av
Platon omnämnda darr-rockan ha använts som medel mot huvudvärk och podager
av läkaren Dioskorides Phakas. Och under det romerska kejsardömets tidigare skede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
