Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektrostatiska företeelser - Kondensatorn, elektrometern och mätflaskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTROSTATISKA FÖRETEELSER. MÄTINSTRUMENT.
1043
Fig. 916. Voltas
konden-sationselektrometer.
av de tunna fernisslagren, samt förenas med var sin av två kroppar, ägande olika
elektrisk potential (den ena är vanligen jorden), så tjänstgöra de båda plattorna som en
elektrisk kondensator. Eftersom plattornas avstånd är litet, kommer denna
konden-sators kapacitet att vara tämligen stor, varför laddningen kan bliva avsevärd, även om
spänningen mellan plattorna är mycket liten. Därefter avbrytas
elektrometerkonden-satorns förbindelser med de bägge kropparna, så att laddningarna förbli oförändrade.
Om man sedan avlyfter den övre plattan, hållande i dess isolerande handtag, så att
avståndet mellan dem ökas avsevärt, uppnår man en lika avsevärd minskning av
konden-satorns kapacitet. Eftersom laddningarna äro oförändrade, måste
följaktligen spänningen mellan kondensatorplattorna bli
betydlig. Man uppnår således precis detsamma, som om
elektrosko-pet och dess lösa platta anslutits till två kroppar ägande en stor
elektrisk potentialdifferens. Elektrometern visar också ett
tydligt utslag. Om denna procedur upprepas med små, inbördes
olika spänningar och om den övre plattan alltid avlägsnas på
tillräckligt stort avstånd från elektrometern, så bli samtliga
elektrometerutslag förstorade i en och samma proportion, i
Kondensationselektroskopet är att likna vid en
manometer, som anslutits till en med inloppsledning försedd liten
cylindrisk kammare, vars rymd kan ändras medelst en i
densamma flyttbar botten i form av en rörlig kolv. Vill man mäta
trycket i en annan gasbehållare, så anslutes denna medelst
in-loppsledningen till manometerns kammare. Är trycket så litet,
att manometern icke gör något utslag, kan man, sedan ledningen
avstängts, flytta kolven så, att kammarens volym blott blir
t. ex. en tiondedel av den ursprungliga. Härigenom ökas trycket till det tiofaldiga
och blir kanske möjligt att uppmäta.
Av denna analogi framgår, att Voltas kondensationselektrometer och Mac Leods
vakuummeter (se sid. 254) i själva verket utnyttjas med hjälp av samma metodiska
sammanträngnings- eller kondensationsförfarande. Det var i samband med Voltas
kon-densationsförfarande denne införde benämningen kondensator, vilken numera fått en
mera generell betydelse och därigenom undanträngt den äldre, mera speciella
benämningen laddflaska eller Leidenflaska.
Nutida kondensatorfornier. Den elektriska kondensatorn har inom vår tids
elektroteknik fått en utomordentligt stor användning, framför allt inom radiotekniken
och svagströmsteknikem Numera är därför serietillverkning av kondensatorer en
industriell uppgift av stor betydelse. De i handeln förekommande kondensatorerna äro
dels sådana, som ha en fullt bestämd kapacitet, s. k. fast kondensator eller blockkondensator,
dels sådana, vilkas kapacitet går att ändra, s. k. variabel kondensator.
Blockkondensatorerna äro modifikationer av Franklins kondensator, vilken i sin tur
blott är en konstruktiv modifikation av Leidenflaskan. De moderna konstruktionerna
har man sökt i största möjliga grad göra kompakta och lätta att inkoppla i de elektriska
ledningarna-(fig. 917). De göras därför i form av en trave rektangulära metallbleck eller
stanniolblad travade på varandra, men med isolerande mellanlägg av tunna blad,
vanligen av glimmer eller paraffinerat papper; metallbladen uppdelas i två i varandra
kamlikt ingripande grupper, vilkas metallblad omväxlande följa varandra i traven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
