Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektrostatiska företeelser - Elektrostatiska teorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTROSTATISKA FÖRETEELSER. TEORIER.
1049
som orsakade attraktionerna. Från och till varje kropp strömmade den elektriska
materian i dessa tvenne flöden. I fig. 900 på sid. 1029 ser man, hur Nollet själv tänkte
sig dessa flöden genomtränga varandra. I denna figur synes utflödet gå i form av
ett flertal kvastar ut ifrån strumporna, medan inflödet sker i parallella banor i de
små pilarnas riktning.
Nollets flödesteori kom härigenom att sakna den ordning och lagbundenhet i
flödes-linjernas gång, som vid de äldre magnetiska flödesteorierna lett till upptäckten av
skärmverkan och till kvantitativ uppskattning av fenomenens intensitet. Det är därför
oegentligt att ens kalla Nollets funderingar för teori, ty av en teori bör man kunna fordra, att
den skall giva kvantitativa upplysningar utöver dem, som lagts till grund för själva
teorien.
Visserligen är analogien mellan de elektriska och magnetiska fenomenen mycket
stor, så att om man hölle sig till de rent elektrostatiska företeelserna, skulle det vara
möjligt att skapa en flödesteori fullständigt analog med Euler-Cartesius’ teori för de
magnetiska fenomenen. Emellertid voro alla de experiment man mot mitten av
1700-talet utförde icke rent elektrostatiska, utan upp- och urladdningar förekommo ständigt,
så att man icke helt kunde bortse från elektricitetens rörlighet utefter metallytor. En
motsvarighet till elektricitetens ledning utefter metaller finnes emellertid icke på det
magnetiska området, och detta torde vara orsaken till att icke ens Euler själv sökte
uppställa någon mera djupgående flödesteori för de elektriska fenomenen (jfr sid. 1054).
Dufays fjärrverkningsteori. En annan omständighet bidrog också till att i
begynnelsen giva elektricitetsläran en annan utveckling än läran om de magnetiska
fenomenen. Mot mitten av 1700-talet hade Newtons gravitationsteori fullständigt slagit
igenom. Cartesii virvelteori med dess föreställning om en i rummet från punkt till
punkt kontinuerligt utbredd verkan, s. k. närverkan, var undanträngd, omodern, och i
stället smögo sig de av Cotes (se sid. 438) införda jjärrkrafterna och avståndsverkningarna
in i det vetenskapliga tänkandet.
Inom naturvetenskapen hade gällt som ett allmänt omfattat axiom, att all
fysisk orsaksverkan är en närverkan, så att en orsak måste
finnas på samma ort som dess omedelbara verkan. I ett brev
till dr Bentley hade Newton själv bekänt sig som anhängare av detta axiom och
framhållit, att gravitationens avståndsverkningar måste tänkas förmedlade från en
kropp till en annan genom något medium. Cartesianerna använde därför axiomet
om närverkan som ett kraftigt argument mot Newtons teori, utan hänsyn till att
Newton utformat sin gravitationsteori till en rent matematisk teori (se sid. 437).
För att bryta udden av de cartesianska invändningarna övergåvo newtonianerna
mästarens oantastbara matematiska inställning och accepterade avstånd
s-verkan som ett fysikaliskt fenomen (jfr sid. 438), varigenom en viss
dragning åt ockultismen blev oundviklig. Inom teologien och metafysiken hade
axiomet om närverkan bekämpats av den medeltida skolastikens stormän, Duns
Scotus, Biel m. fl., vilka väl knappast anat, att de skulle få efterföljare inom
experiment alfysiken.
Accepterar man föreställningen om avståndsverkningar, kunna Dufays båda
principer om två slags elektriciteter (se sid. 1024) sägas utgöra ett tillfredsställande underlag
för en kvalitativ teori för de elektriska fenomenen. Med hjälp av dessa principer kan man
nämligen i grova drag förutsäga, hur laddningar på olika kroppar fördelas vid deras olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>