Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektrostatiska företeelser - Elektrostatiska teorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTROSTATISKA FÖRETEELSER. TEORIER.
1053
den kraft eller förmåga, med vilken denna sida fasthåller sin atmosfär. Men där är ett
litet område inom IBK, som har mindre yta att vila på och attraheras av. Samtidigt
råder ömsesidig repulsion mellan detta område och angränsande områdens partiklar,
därför kan man här lyckas lättare och på större avstånd.
18. Dessa förklaringar av spetsars verkan och förmåga syntes mig fullkomligt
tillfredsställande, när de först föllo mig in och spelade i min fantasi, men när jag nu nedskrivit
dem och närmare betraktar dem i svart på vitt, måste jag tillstå, att jag har några tvivel
om dem; dock eftersom jag för närvarande icke har något bättre att bjuda i stället, vill
jag icke stryka ut dem, ty även om man läser en dålig lösning och upptäcker dess fel,
kan detta i en snillrik läsares tanke giva upphov till en god sådan.
19. Ej heller är det av stor betydelse för oss att veta på vad sätt naturen följer sina
lagar; det är nog, om vi känna själva lagarna. Det är av verklig nytta att veta att porslin
lämnat fritt i luften faller och går sönder, men hur det bringas på fall och varjör det går
sönder är föremål för vår spekulation. Det vore ju ett nöje att veta det, men vi kunna
bevara vårt porslin oberoende därav.»
Dessa båda paragrafer visa, att Franklin själv klart inser, att hans närverkningsteori
icke är fullt tillfredsställande. Paragraf 19 visar, att han i likhet med Newton (se sid. 437)
tvivlade på de fysikaliska teoriernas värde; lagarna, d. v. s. den matematiska teorien,
äro det väsentliga, men hur och varjör tämligen underordnat. Emellertid kan det icke
förnekas, att Franklins funderingar över spetsars verkan vittna om att han ägde känsla
för det väsentliga i fenomenet. I samband med Maxwells teori skola vi längre fram se,
att en »god lösning» verkligen uppenbarade sig i tidens fullbordan och att den är ganska
närbesläktad med Franklins ofullkomliga lösning.
Kritik av Frauklins teori. Det entusiastiska mottagande, som Franklins brev
fingo efter deras utgivande i bokform, gällde framför allt deras enkla klarläggande av
Leidenflaskans egenskaper med hjälp av föreställningen om elektricitetens fördelning
som överskott på flaskans ena beläggning och brist på dess andra beläggning. En sådan
enkel föreställning kunde litet var omfatta, och när uppfinnandet av åskledaren
sedermera än mer bidrog att göra Franklins namn ryktbart, kom Franklins teori att ganska
allmänt omfattas. Åtminstone till namnet, ty många av dessa anhängare, vilka kallade
sig franklinister, synas aldrig ha satt sig in i Franklins här ovan utvecklade mera
fullständiga teori Än i dag ser man i enklare framställningar av Franklins teori, hurusom
den huvudsakligen förväxlas med Æpinus’ teori och säges innebära fjärrkraftsverkningar
mellan överskott av elektricitet, som kallas positiv elektricitet, och underskott, som kallas
negativ elektricitet. Men det viktigaste i Franklins teori, förklaringen av de elektriska
fenomenens kraftverkningar på grundval av hypotesen om den elektriska atmosfärens
närverkningar, synes ha råkat i glömska.
De mera djuptänkande av Franklins samtida började emellertid ganska snart se
tämligen skeptiskt på hans teori. Härvid bortse vi alldeles från abbé Nollets skriftliga polemik
med Franklin, ty denne röjer icke någon större djuptänkthet utan snarare motsatsen.
För Nollet gällde det blott att envist hävda förträffligheten hos sin egen teori, vilken
dock var dömd att förtvina. Sådana män som Euler, Wilcke och Æpinus sågo däremot
djupare och upptäckte de frön till motsägelser, som voro dolda i Franklins teori.
Den förnämsta svårigheten vid Franklins teori ligger däri, att den positiva och den
negativa elektriciteten icke helt äro varandras fullständiga motsatser. Den positivt
laddade kroppen är enligt Franklins princip II omgiven av en elektrisk atmosfär, vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
