Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektrodynamiska och elektrokemiska företeelser - Galvaniska element och elektrolys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1074
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
tida forskare samlades under hans livstid och utgåvos i tryck i Florens 1816. De utgöra
hans samlade arbeten och omfatta 3 band i 5 delar.
Av dessa brev kan man se, hur Voltas insikt i det galvaniska fenomenets natur steg
för steg vidgas, hur han så småningom ledes att rensa bort allt oväsentligt, tills han till
slut i stället för Galvanis stanniolblad, metallbåge, grodnerver och grodmuskler bara har
kvar de tre nödvändiga beståndsdelarna för alstringen av elektricitet: två
metaller och en vätska! Grodlåren, som lett Galvani till hans upptäckt av den
ani-mala elektriciteten och som lockat honom in på spekulationer om ett nytt underbart
nervfluidum, voro helt avskaffade. Fenomenet hade av Volta renodlats till ett rent
fysikaliskt fenomen, medan dess fysiologiska sida helt fick träda i bakgrunden för att
först långt senare återigen bli föremål för fysiologernas intresse.
Av Voltas nyss citerade tal i Pavia framgår, att han ännu i maj 1792 helt delade
den uppfattning Galvani bildat sig om det nya fenomenet. En rad systematiska försök
förde honom så småningom helt bort från denna uppfattning. Till en början avsågo
dessa försök att klargöra vilken roll nerverna och vilken roll musklerna spelade vid
fenomenet.
Galvani hade menat, att när en metall fullbordade den krets, som nerverna och
musklerna bildade, så kunde nervfluidet gå över från nerverna till musklerna och
försätta dessa i rörelse.
Efter två månaders ihärdigt experimenterande kom Volta fram till ett avgörande
i denna fråga. Volta lät nämligen metallbågens bägge ändar beröra två nära intill
varandra belägna punkter på en och samma nervtråd, så att musklerna helt uteslötos ur
kretsen. Icke desto mindre kommo grodlårets muskler i kramp. Denna iakttagelse
gjorde den första bräschen i Voltas tilltro till Galvanis sätt att se på fenomenet.
I ett brev till den i England verksamme italienske fysikern Tiberius Cavallo (jfr
sid. 1035) gör Volta efter ytterligare två månader, d. v. s. i september 1792, en del
märkliga meddelanden. Till en början konstaterar han, att Galvanis första försök, under vilket
grodlåret kom i kramp vid en elektrisk urladdning, har sin grund i att grodlåret
är en ytterst känslig elektrometer. Försök hade givit honom som
resultat, att de äro känsligare än hans egen, av Bennett förbättrade elektrometer.
»Vi ha alltså ett nytt slags elektrometer i dessa grodben, ty laddningar, som icke
synas ha det ringaste inflytande på denna (Bennetts elektrometer) och som således skulle
gälla såsom icke befintliga, ge däremot tydliga tecken medelst denna animaliska
elektrometer, om jag så må kalla den.»
Detta förklarar, hur grodlåren kunde reagera, fastän Galvani icke direkt urladdat
sin elektricitetsmaskin på dem. Genom vad som brukar kallas influens och som
Volta kallade bakslag sättas elektriska verkningar i gång utan direkt ledning, och dessa
verkningar, vilka vid den på avstånd befintliga operationskniven voro ytterst svaga,
voro dock icke svagare, än att grodlårets känsliga nerver vid kontakt med
operations-knivens spets reagerade för dem.
Därefter omnämner Volta i samma brev, att han kommit till den åsikten, att det
icke egentligen är något nytt nervfluidum, som vid Galvanis fenomen är det verksamma,
utan »det är i själva verket verkningar av en mycket svag, konstgjord elektricitet,
vilken skapas på ett sätt, varom man förut ingen aning haft, nämligen helt enkelt genom
att anbringa två beläggningar av olika metaller, så som jag här ovan anfört och som jag
vid ett annat tillfälle bättre skall förklara». Och han tillägger:
»Här måste jag påpeka, att jag vid upptäckten av denna nya lag och denna hittills
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
