Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektrodynamiska och elektrokemiska företeelser - Galvaniska element och elektrolys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRODYNAMISKA OCH ELEKTROKEMISKA FÖRETEELSER.
1075
obekanta elektricitet hyste misstroende till allt som syntes bevisa existensen av en i
ordets egentliga bemärkelse naturlig animal elektricitet och att jag stod i begrepp att
fullständigt uppge en dylik åsikt. Men när jag genomgick alla företeelserna och genom
försök prövade dem från denna nya ståndpunkt, fann jag slutligen, att några av dem
bestodo provet.»
Fig. 934. Schema över
spännings-fördelningen omkring ett
människohjärta. Enligt Waller.
Animal alstring- av elektricitet. Där andra kanske i glädje över en ny upptäckt
skulle slungat allt det gamla överbord, söker Volta opartiskt komma sanningen in på
livet. Utan att förblindas av sin egen stora upptäckt söker han göra Galvani all den rätt
det är honom möjligt. Eftervärlden har givit Volta rätt
i denna punkt och därmed även Galvani. Faktum är, att
Galvanis fenomen är dubbelsidigt; det är icke blott ett
fysikaliskt fenomen utan även ett fysiologiskt. All
levande organism är så beskaffad, att livsföreteelserna
åtföljas av elektriska företeelser, hjärtats slag,
musklernas rörelser, nervernas dolda arbete, allt är åtföljt av
mätbara elektriska fenomen inom organismen. Mest
påtagliga äro dessa fenomen vid den märkliga havsfisk,
som kallas darr-rockan.
År 1755 utförde den engelske läkaren John Walsh
en rad försök med denna i Engelska kanalen allmänt
förekommande fisk. Dess förmåga att vid en smäll med
stjärten utdela bedövande slag var redan känd i antiken,
men man hade icke en tanke på fenomenets elektriska
natur. Ännu år 1714 uttalar sig Réaumur om fenomenet utan att heller ana dess natur;
han trodde, att det hela var en rent mekanisk verkan, sammanhängande med den
snabba rörelse fisken utför, när den utdelar slaget. Walsh visade nu, att stöten kunde
kännas av flera personer på en gång, ifall de liksom vid elektriska försök bilda en kedja
och om den ena ytterpersonen berörde fiskens översida, medan den andra berörde dess
undersida. Avbröts kedjan emellertid på så sätt, att två närstående personer i stället
för att hålla varandra i handen höllo i var sin ända av en isolator, glas- eller lackstav, så
uteblev stöten. Om de däremot höllo i var sin ända av en stanniolremsa, så kändes stöten,
och avbröts stanniolremsan, så uppträdde en elektrisk gnista vid brottstället. Denna,
sista märkliga iakttagelse gjorde även den svenske fysikern Fahlberg.
Den fysikaliska karaktären av darr-rockans slag var därmed undersökt och
klarlagd. Hur detta djur och en del liknande, som man senare även upptäckt, kunna
åstadkomma dessa kraftiga elektriska
fenomen är däremot icke lika klart
utrett, om man också ända sedan den av
Hunter 1773 gjorda anatomiska
undersökningen känt byggnaden av dess
speciellt elektriska organ.
De viktigaste upptäckterna efter
Volta gjordes på detta område dels av
Nobili, som 1827 fann, att hos grodor går
en elektrisk ström från fotterna till huvudet, och dels av Matteucci och du
Bois-Reymond, vilka 1840—1843 iakttogo, hur isolerade muskler kunna avgiva regelbundnai.
Fig. 935. Människohjärtats aktionsström under ett.
hjärtslag. Enligt Einthoven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
