- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
1097

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektrodynamiska och elektrokemiska företeelser - Den elektriska strömmen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELEKTROD YN A MISKA OCH ELEKTROKEMISKA FÖRETEELSER.

1097

Fig. 954. Vridspolegalvanometer.

lindas på en sluten kopparblecksram, komma dess svängande rörelser att automatiskt
bromsas. Detta beror på ett fenomen, som vi längre fram skola studera i samband med
induktionen: varje metallföremål, som hastigt rör sig i ett kraftigt magnetfält, bromsas i
sin rörelse genom uppkomst av s. k. virvelströmmar. Sedan denna s. k. elektromagnetiska
dämpning hos vridspolegalvanometrarna
upptäckts, har man även vid nålgalvanometrarna
sökt införa dylik genom att kring
magnetnålen placera helt slutna koppartrådsslingor.

Vridspolegalvanometern har dock slagit helt
igenom och är i vår tid den mest brukliga.
I den av Ader 1897 uppfunna och av
Eintho-ven och Edelmann ytterligare förbättrade
sträng galvanometern har strömspolen utbytts
mot en enda, ytterst fin, strömförande tråd
(CC i fig. 955), utspänd mellan polspetsarna
till en kraftig, permanent magnet eller ännu
kraftigare elektromagnet; när strängen, av
vilken en kort del betraktas genom ett
mikroskop, göres strömförande, töjes den åt

sidan i magnetfältet av en kraft (a i fig. 955), proportionell mot strömstyrkan, och
man ser i mikroskopets synfält, hurusom strängstycket flyttas åt sidan ett mot
strömstyrkan svarande stycke. Om man som Einthoven använder till sträng en
starkt spänd, försilvrad kvartstråd av blott någon tusendels millimeters diameter,
kommer strängen att nästan ögonblickligen
inställa sig efter strömmen. Den fördröjning,
som förefinnes, kan vid spänd sträng
uppskattas till några tusendels sekunder, varför

Fig. 956. Schema över
mjukjärnsampere-meter.

Fig. 955. Stränggalvan ometer. C C strömförande

tråd; DEFGr mikroskop; a pil visande kraftens
riktning, då ström och magnetfält ha de av pilarna C
och SN angivna riktningarna.

galvanometern kan, om mikroskopet förses med fotografikamera, användas till fotografisk
registrering av växlande ström, därest växlingarna icke äro alltför snabba.
Kardiogram-met på sid. 1075 fig. 934 är upptaget med en dylik registrerande stränggalvanometer.

Emedan man vid galvanometrar mäter relativt små strömstyrkor, mellan cirka
10-12 ampere och 10-3 ampere, och yttre störningar på grund av temperatur, elektriska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:02:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/1109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free