Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektrodynamiska och elektrokemiska företeelser - Växelverkan mellan materia och elektrisk ström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1130
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
Fig. 982. Potentiometer med kompensationskrets.
om 10.183 ohm och det andra om 91.647 ohm, så att när kontakten D står åt höger
(vid X 10), är motståndet mellan C och D 10.183 ohm, men när kontakten D står åt
vänster (vid X 1), är totala motståndet mellan C och D 91.647 + 10.183 = 101.830 ohm.
Kontakten C är även ställbar i två lägen, varigenom westonelementet i serie med
gal-vanometern antingen direkt (C vriden åt höger) eller också i serie med ett motstånd
om 100 000 ohm (C vriden åt vänster) kopplas till standardmotståndet. Fig. 982 visar
det yttre av en på detta sätt konstruerad potentiometer från den engelska firman W. C.
Pye & C:o i Cambridge.
Vid potentiometerns användning till alstring av en viss spänning börjar man med
nyckeln C ställd till vänster, så att när nyckeln N slutes, endast en ytterst svag ström
går genom galvanometern. Om
batteriet har en spänning om exempelvis
100 volt, blir strömmen genom
galvanometern mindre än en tusendels
ampere, eftersom
förkopplingsmot-ståndet är 100 000 ohm. Ratten A
och glidkontakten K inställas på en
önskad spännings sifferföljd, i
figuren 753, motsvarande att mellan
kontakterna a och b inkopplats 753
ohm. Kontakten D tänkes, i enlighet med figuren, stå till höger, och
regleringsmot-ståndet R inställes så, att galvanometerslaget försvinner. Ratten C kan därefter
omställas till höger och en finreglering av strömstyrkan ske med ratten R, tills
galvanometern även nu icke gör utslag. Strömstyrkan, varmed potentiometern belastas
vid varje nyckelnedtryckning, är då 0.1 ampere, ty den skall göra spänningsfallet 1.0183
mellan ändarna på standardmotståndet 10.183 ohm. Spänningsfallet mellan a och b
blir följaktligen enligt Ohms lag 0.1-753 volt, d. v. s. 75.3 0 volt. Skulle kontakten D
ställas till vänster, ändras mätområdet till Ao av det förra, varför regleringsmotståndet
får utnyttjas till att nedbringa strömstyrkan till exakt 0.01 ampere, innan
galvanometern upphör att göra utslag. I detta senare fall blir spänningen 7.530 volt mellan
a och b.
Detta exempel visar, att man med ratten A och glidkontakten K kan inställa ett
på förhand önskat spänningsvärde, varvid ratten D tillåter utnyttjandet av flera
mät-områden (i fig. 982 finnas 3 mätområden). Genom reglering med R, tills
galvanometer-utslagen försvinna, uppnår man sedan, att detta spänningsvärde också praktiskt realiseras
mellan klämskruvarna a och b. Westonelementet i förening med en dylik kompenserbar
potentiometerkrets möjliggör således realiserandet av en synnerligen tillförlitlig
spän-ningsskala. I förening med ett normalmotstånd kan man även göra strömmätningar.
Över huvud utgör ett dylikt kompensationsinstrument eller kompensator det moderna
laboratoriets viktigaste instrument för mätning av spänning och strömstyrka för
kontroll av ampere- och voltmetrar.
Den elektriska strömmens värmeverkningar. Joules lag. Vår tids alldagliga, vid
varje glödlampa synliga fenomen, som består däri, att en strömförande ledare kan genom
strömmen uppvärmas ända till vitglödning, iakttogs redan vid de första försöken man i
England anställde med kraftiga galvaniska batterier. Särskilt med ett enormt batteri,
som en rik amatör Children lät bygga åt sig, kunde dessa fenomen göras särdeles påtagliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
