Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektrodynamiska och elektrokemiska företeelser - Växelverkan mellan materia och elektrisk ström - Faradays experimentalundersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1142
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
Fig. 985. Blyackumulator.
av blyplattorna med en s. k. aktiv massa i form av mönjepasta, som kvarhölls av ett
pånitat pergamentpapper. Sedermera har denna fysikaliska och kemiska preparering av
blyplattorna drivits till stor fulländning på så sätt, att blyplattornas yta genom
gjut-ning eller pressning förses med galler eller hål (se fig. 985),
vari den aktiva massan inpressas; vid de positiva
plattorna består aktiva massan av en deg av mönja och
svavelsyra, vid den negativa plattan utgöres den av en deg
av blyglete och svavelsyra. I samma kärl, innehållande
utspädd svavelsyra, nedhängas omväxlande positiva och
negativa plattor, varvid de två ytterplattorna dock båda
äro negativa, så att det finns en negativ platta mer än
de positiva. De positiva plattorna liksom de negativa
förenas inbördes genom att lödas till en gemensam
bly-balk, i vilken polklämmor fastsättas. Ju flera och ju
större blyplattorna äro, desto större blir en sådan
blyacku-mulators kapacitet. Vid de största moderna
ackumulato
rerna kan kapaciteten uppgå till 10 000 å 20 000 amperetimmar, och för att på rimlig
tid ladda dem kräves en laddningsström om tusentals ampere. Blyackumulatorns EMK
är c:a 2 volt.
Gasers ledningsförmåga. Den växelverkan, som äger rum mellan elektriciteten och
en mellan två spänningsförande elektroder befintlig gas, är i högsta grad beroende av
gasens tryck. Vid normalt lufttryck sker en elektricitetstransport vanligen i form av en
gnista, ifall spänningen mellan elektroderna är tillräckligt hög (se sid. 1040), vid lägre
spänning kan man erhålla en ljusbåge, ifall den negativa elektroden göres glödande,
exempelvis på så sätt att bägge elektroderna ett ögonblick få beröra varandra, så att den genom
denna kortslutning uppkomna strömmen giver nödig värmeutveckling.
Vid urladdningsförlopp genom gaser gäller i allmänhet icke Ohms lag, och vid
förtunnade gaser blir växelverkan mellan elektriciteten och gasen av synnerligen
komplicerad art. Studiet av dessa fenomen har särskilt under de senaste årtiondena drivits
mycket långt och avslöjat märkliga egenskaper både hos materian och elektriciteten.
Härtill skola vi närmare återkomma i kapitlet Atomfysik.
FARADAYS EXPERIMENTALUNDERSÖKNINGAR.
V Vetenskapen om de elektriska och magnetiska fenomenen hade genom den av
Ampère uppställda lagen (sid. 1110) nått en viss avrundad slutenhet och matematisk
fulländning. Från fysikalisk ståndpunkt lämnade denna lag emellertid åtskilligt övrigt
att önska. Visserligen är den experimentalundersökning, genom vilken Ampère kom
fram till sin lag för den mekaniska verkan mellan elektriska strömmar, en av de mest
lysande i fysikens historia. »Det hela, teori och experiment», säger Maxwell i sin
revolutionerande elektricitetslära av år 1873, »synes ha sprungit fram fullvuxet och beväpnat
ur hjärnan på ’elektricitetens Newtonk Det är fulländat i form och oantastbart i
noggrannhet och sammanfattat i en formel, ur vilken alla fenomen kunna härledas och
vilken alltid kommer att förbli elektrodynamikens kardinalformel.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
