Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Faradays experimentalundersökningar - Elektromagnetiska energiförvandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARADAYS UNDERSÖKNINGAR. ENERGIFÖRVANDLINGAR.
1157
Fig. 994. Faradays
unipolar-maskin, bestående av en mellan
en magnets polskor roterande
kopparskiva. Efter Faraday
1831.
dessa strömmars magnetiska verkan, som driver magneten att följa kopparskivan i dess
rörelse. Genom rotationen uppkommer således faktiskt en magnetisk verkan,
rotations-magnetismen, men steget från Aragos dunkla tal till Faradays klara insikt var mycket
långt.
Så djupt hade Faraday trängt in i detta fenomen, att han insåg, att Aragos
anordning kunde utnyttjas till att skapa en ny elektricitetskälla. Efter sorgfälligt
experimenterande kunde Faraday från en roterande kopparskiva leda ut de strömmar, som bildas
vid en magnets närvaro, och i en uppseendeväckande avhandling meddelade han sin
samtid, att han konstruerat en ny elektricitetsmaskin, urtypen till vår tids elektriska
generator. Själv säger han härom:
»Det är överraskande att se, hur den roterande kopparskivan sålunda blivit en
ny elektricitetsmaskin, och märkliga resultat erhållas vid jämförelse med den vanliga
elektricitetsmaskinen. I den senare är skivan av ett av
de bästa icke-ledande material man kan använda, i den
förra är den den mest fullkomliga ledare, vid den senare
är isolationen nödvändig, vid den förra ödesdiger. Vid
jämförelse mellan de av dem alstrade
elektricitetsmäng-derna står metallmaskinen knappast tillbaka för den av
glas, ty den kan alstra en konstant ström, vilken förmår
galvanometernålen att avvika, något som den senare icke
kan. Visserligen har den så utvecklade strömmens styrka
ännu icke förstärkts därhän, att den kunnat komma
till nytta vid elektricitetens vanliga användningar, men
man kan med allt skäl vänta sig, att detta sedermera skall
ske och troligen på flera sätt. Om strömmen ock synes
klen, är den dock lika stark om inte starkare än någon
termoström, ty den går genom vätskor, påverkar
djurorganismer, och vid en elektromagnet har den givit
upphov till gnistor.»
Hur riktiga Faradays förutsägelser voro, veta vi, som
leva i elektricitetens århundrade, och hade Faraday varit lika tekniskt som
vetenskapligt intresserad, skulle han säkerligen kunnat påskynda elektroteknikens
utveckling i oerhörd grad. Men, som han själv säger:
»Jag har dock mera strävat efter att upptäcka nya fakta och nya yttringar av
den magnetoelektriska induktionen än efter att stegra de redan upptäckta fenomenens
intensitet, ty jag är övertygad om att denna sedermera skall få sin fulla utveckling.»
Faradays unipolarni askin. Vi skola nu närmare se, hur Faraday genom en genial
modifikation av Aragos försök lyckades få den roterande kopparskivan att alstra
elektriska strömmar. Fig. 994 visar den anordning Faraday betjänade sig av.
Till höger synes det kraftiga magnetiska magasin, som Faraday vid tidigare försök
använt; ur omhöljet sticka magasinets bägge fyrkantiga polskor ut, och för att få
polerna närmare varandra har Faraday placerat två fyrkantiga stavar av mjukt järn i
kontakt med dessa polskor, så att deras fria ändar komma på x/2 tums avstånd från
varandra. I detta mellanrum har Faraday inskjutjt en kopparskiva, vilken är vridbar kring
en med de mjuka järnstavarna parallell axel, gående vinkelrät mot kopparskivan genom
dennas centrum. Å figuren synes icke denna axel, men man ser ändå klart, hur skivan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
