- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
1156

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Faradays experimentalundersökningar - Elektromagnetiska energiförvandlingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1156

MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.

magnetiska vågen, att den än i dag skulle kunna ordagrant användas, om man blott
utbyter benämningen elektrotoniskt tillstånd mot den moderna benämningen
elektromagnetisk våg:

»Alla resultat tala för den tanken, att det elektrotoniska tillståndet hänför sig till
varje smådel och icke till huvudmassan av den tråd eller kropp, som står under
induk-tionens inflytande, och i detta hänseende är den olika mot den från laddningar
härrörande influensen. Är detta fallet, så får tillståndet antagas vara för handen i vätskor,
även om ingen elektrisk ström är märkbar, och till och med i isolatorer. Strömmen
själv, då den uppträder, vore då mera ett tillfälligt resultat, orsakat dels av att det finnes
ledningsförmåga och dels av den ögonblickligt framdrivande kraft, som delarna genom
sin anordning utöva. Till och med vid lika ledningsförmåga borde de elektriska
strömmar, som hittills utgöra tillståndets enda yttring, kunna vara olika på grund av
olikheter i själva smådelarnas antal, storlek, elektriska tillstånd o. s. v. Först sedan man
funnit lagarna för detta nya tillstånd, kunna vi bli i stånd att säga, vari den sanna
beskaffenheten av en substans består och vilka elektriska resultat som man med den kan
erhålla.»

Amperes och Aragos fenomen som yttringar av induktionen. Det var ju de på sid.
1147 omnämnda, av Ampère och Arago upptäckta fenomenen, som enligt Faradays eget
uttalande inspirerat honom till den märkliga upptäckten av induktionen. Följaktligen
skyndade han sig också att undersöka dessa fenomen från den nya ståndpunkt, vartill
han genom sina upptäckter höjt sig. Det Ampèreska fenomenet kom därvid att te sig
väsentligt annorlunda än vad samtida redogörelser sökt göra gällande.

Hänger man, som Ampère och de la Rive gjorde, fritt upp en kopparring ini en
strömspole, så kan man, enligt vad Faraday nu visste, icke vänta sig någon kraftverkan
på kopparringen annat än möjligen för det korta ögonblick, då genom induktion
en ström uppstår i kopparringen, d. v. s. i det ögonblick då den yttre strömspolen kopplas
till eller ifrån sin strömkälla, vilken vid försöket var ett Voltabatteri. Närmar man
däremot en magnetstav, så kan, på grund av magneto elektrisk induktion, en ström
uppkomma, så länge magneten befinner sig i rörelse, och på grund av denna ström
kan kopparringen under inflytande dels av magnetens och dels av strömspolens
mekaniska verkningar bringas ur sitt jämviktsläge. Riktningen hos den i kopparringen
uppkommande strömmen behöver härvid ingalunda vara densamma som spolens
strömriktning; ombyte av poler hos magnetstaven, brytande och slutande av spolens
strömkrets ävensom rörelsens riktning hos magnetstaven kunna på olika sätt bestämma
strömriktningen och därmed ge fenomenet en helt annan karaktär, än den man i allmänhet
förut tänkt sig.

Den korta redogörelse, som de la Rive givit av det Ampèreska fenomenet, var därför
i högsta grad otillfredsställande och ledde samtidens fysici in på falskt spår. Icke mindre
än ett femtiotal samtida forskare voro sysselsatta med att experimentellt följa detta
falska spår, bland dem Frankrikes skickligaste experimentalfysici, Arago och Fresnel.
Mången trodde sig ha funnit gåtans lösning. Själve Fresnel publicerade en förmodad
framgång, vilken han dock snart skyndade sig att dementera, men ingen mer än Faraday
kom underfund med att lösningen låg i en helt annan riktning, än den man förmodat.

Lika klart som Faraday genomskådat det Ampèreska fenomenet, genomskådade
han också Aragos märkliga »rotationsmagnetism». När en kopparskiva rör sig i
förhållande till en magnet, uppstå genom induktion strömmar i kopparmassan, och det är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:16:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/1168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free