Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Faradays experimentalundersökningar - Elektromagnetiska energiförvandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1168
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
bildning och åtföljande fysiologiska verkan skall äga rum. En och samma trådsort,
använd i olika längder på olika sätt genom olika formgivning ävensom omgiven av olika
material, visade sig ha väsentligt olika egenskaper i detta hänseende. En rak tråd hade
icke på långt när samma kraftiga inflytande som en till en-spole upprullad tråd, och en
dylik med en ihålighet av luft eller försedd med en kärna av koppar hade en väsentligt
mindre verkan än samma spole försedd med en järnkärna. Därav kan man sluta, att ju
kraftigare det magnetfält är, som den genom tråden gående elektriska strömmen
alstrar, desto kraftigare fysiologiska verkningar erhållas vid strömmens slutande eller
brytande. Den fysiologiska verkan betingas emellertid av den elektriska spänning, som
råder mellan de bägge punkter, där händerna omfatta tråden, och av Faradays olika
försök framgick således, ehuru Faraday i avsaknad av ett klart spänningsbegrepp
naturligtvis icke formulerar det så, att
ju kraftigare magnetfält som alstras av en ström, desto
större spänning uppstår mellan två punkter av
strömbanan, när dessa plötsligt anslutas till eller avkopplas
från en strömkälla; spänningen är vid lämplig
formgivning (spole) och vid lämpligt omgivande material
(järnkärna) väsentligt mycket högre än strömkällans egen
elektromotoriska kraft.
Samma år (1835) publicerade den nordamerikanske meteorologen och fysikern
Joseph Henry (jfr sid. 1104) undersökningar, vilka oberoende av Faraday lett till
ungefär samma resultat. Henrys namn har sedermera knutits till enheten för det mått,
vari man uppmäter självinduktionen.
Faraday fattade tydligt och klart magnetfältets avgörande betydelse, och han insåg
även, att dessa extraordinära spänningar sammanhängde med magnetfältets
förändringar. Därigenom leddes han till att betrakta fenomenet som ett induktionsfenomen.
Likaväl som en strömbanas magnetfält vid variation uppväcker inducerade
elektromotoriska krafter i en närliggande metalltråd, så kan det även uppväcka
elektromotoriska krafter i den ursprungliga strömbanan och därigenom modifiera
strömförloppet. Faraday, som mera hade sin uppmärksamhet riktad mot strömförloppet än
mot spänningarna, tänker sig, att i det ögonblick, då en elektromotorisk kraft
inkopplas i en strömkrets och då på grund härav strömstyrkan ävensom magnetfältet från
att ha varit noll hastigt växer upp till sitt slutliga värde, kommer detta växande
magnetfält att i strömbanan genom induktion ge en ström, som går i motsatt
riktning, eftersom det i en nära intill liggande strömbana skulle ge en ström i denna
motsatta riktning. Denna extraström, som Faraday kallar den, försvagar följaktligen den
ursprungliga strömmen och hindrar den från att genast antaga sitt fulla värde.
Resonemanget är typiskt för sådana betraktelser, som baseras på den allmänna
superpositionsprincipen, vilken på många områden av fysiken äger tillämpning men som
på andra i hög grad missbrukats och missbrukas. Faraday, och en stor del av hans
eftersägare intill denna dag, antager, att vid slutandet av kontakten en ström uppstår, och
denna ström, som man antager äga en viss styrka, anser man ge upphov till en
inducerad ström i motsatt riktning, så att den ström, man antagit ha ett visst värde, i grund
och botten icke får detta värde, förrän den inducerade strömmen dött ut. Tankegången
kan nog med fog sägas vara konstlad. Skulle man tillämpa samma tankegång på en
rörlig kropp, t. ex. på igångsättningen av en automobil, så skulle den leda till följande
resonemang: . ; i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
